Utan land

jag har det inte

jag tog precis av mig min klocka, som ser ut att vara värd pengar. jag skalade av mig pengarna. och vad finns kvar? ingenting. egentligen. det ni tycker om, det är inte värt något. och jag vet inte vart jag ska fortsätta, för människor har det illa. hur illa? JÄVLIGT illa.

jag har inte råd att köpa kläder ifrån MQ som ger mig image, jag har inte råd att köpa smycken med det rätta mönstret av blommor och jag har fan inte råd med att köpa linnen som bara sitter bra en tvätt ifrån H&M. det enda rätta jag kan göra är att ge andra RÅD. råd att kunna ens gå igenom dektektorerna på lindex för att kika på väskorna – och att kunna ge dom chansen dricka vattnet i brunnen.

det jag får höra, vilketsom (det än är).. det får mig att vilja spy. jag vill kräkas galla på oss, på oss alla. och speciellt på mig för att jag inte är bättre.

fäder som våldtar sina barn, vilket jag inte kan hindra. mödrar som våldtar sina barn, vilket jag inte kan hindra. föräldrar som med våld "uppfostrar" sina barn, vilket jag inte kan hindra. föräldrar som är elaka mot sina barn – VIKET VI KAN ÄNDRA PÅ. och jag vill bara gråta – för det är i den här världen "vi har det bra".

alltid – ALLTID- har vi det bättre än någon annan. och alltid, ALLTID, har någon det sämre än vi. och det, DET, får mig att gråta. och jag tror definitivt att det är någonting vi kan ändra på. varje dag, i varje möte, kan vi göra något bättre. dock, det kräver engagemang, det kräver tid och det kräver av oss – vad är vi villiga att ge?

Kommentera

%d bloggare gillar detta: