Utan land

a superhero who needs time

stoppade in en split (hallon – lakrits) i munnen just, och ögonaböj hade jag en kall baddräkt på mig. håret luktade klor och kladdo simmade fortare än jag. det smakade verkligen badhus och barndom.

munnen minns. smaklökarna kommer ihåg.
eller så luras de.

och madddälään är fin!

jag är trött.

Lämna ett svar

%d bloggare gillar detta: