Utan land

where’s your heart at?

denna man är språkligt begåvad, har en fantastisk ironisk humor (kolla bloggen) och vidareförmedlar värderingar och tankar om de röda som jag saknar på många andra ställen.

min poströst är rödgrön, absolut. men i en del sakfrågor är jag blå. man kan ju inte vara ense om allt, men jag vill känna mig stolt över solidaritet. jag vill att det ska vara någonting viktigt, vackert och eftersträvansvärt.

blir lite ledsen när jag inte kan helhjärtat falla för mona, men denna man hjälper mig att förstå vikten av att jag ändå röstar rätt – oberoende av person. jag förförs alldeles för lätt av förtroendeingivande blåpolitiker och behöver en motvikt. människohjärtan måste vara mer lämpade att regera sverige än cato-imitatörer.

om man får sväva ut skulle ett resonemang om rättsfilosofi kunna appliceras här (väger 100 st bra saker upp en väldigt dålig sak? kan man döda en för att öka nyttan för flera?), men this could go on and on and on…

läs fler av martin ezpeletas krönikor här.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: