Ecuador,  Utan land

6:e mars: good morning bortolome island! (and hi again santa cruz island)

vaknade före klockan efter en orolig natt. vi har sovit dåligt bägge två tack vare havet, men passar på att njuta för fullt av båtlivet ändå eftersom det är vår sista heldag. galet vad fort tiden kan gå! tänk att det bara är en natt kvar..

dagens första aktivitet var att hika upp på bartolomes högsta punkt. vi fick lära oss mer om geologin bakom hur öarna kommer till (två nya på väg) och hur de lågsamt försvinner ner i havet igen på grund av nascaplattan som försvinner ner under fastlandet. under plattan finns hotspoten som skpst allt det här. det kommer upp lava, aska och gas som är orsakerna till alla sjuka formationer och landskap. dock kan en del skyllas på amerikanerna också som hade militärbas här under andra världskriget och placerade en del bomber som också förändrat landskapet. när vi under lektionen rörde oss mot toppen blev vi rikligt belönade när vi kom till toppen och fick spana ut. jisses, världen vacker!

sen var de dags för dingyride för sightseeing. vi såg en pingvin också!! på land! sååå söt.

efter var det snorkling. kapten tog med mig till en håla där det låg en haj och sov. sen kom 4-5 pingviner simmandes förbi!! försökte haka på, men de var för kvicka. glädjen höll dock i sig. träffade mer vilande hajar och vi sprang på ett sjölejon som var stooooort. inte alls lekvänlig, så han fick vara ifred. vi snorklade förbi stenen med pingvinen på också, så fick se han på bara centimeters avstånd! sjuukt mycket bättre snorkling idag jämfört med igår. tur! särskilt med tanke på att det är vår sista snorkling från golondrina..

måste ge mig själv kredd också. har blivit en hejare på snorklig nu! dyker obehindrat och kan lugnt o stilla ta mig runt under ytan. me like! även om jag blir sjösjuk så är jag ett blötdjur.

efter lunchen blev det en utflykt med dingyn till mongroveskogen. kändes väldigt rart att åka båt i skogen. lärde oss att den röda mangroven är grön, att den vita mangroven är gul och den svarta mangroven är.. störst. fullkomligt logiskt! vi såg massa, massa bebishajar (black tip shark, som blir tre meter och inte är så lyckad att snorkla med). det vi egentligen var på jakt efter var green sea turtles, men de gömde sig väl. i alla fall fick vi se tre, fyra stycken och två till som var mitt i parningen. kändes lite fult att glutta faktiskt, men men.. då har man sett det också!

väl på golondrina igen hängde vi i fören med amerikanen och hans son på typ 10-11 år. sonen är helt övertänd på allt och låter som ett youtube-klipp hela tiden (allt är superfreakin fantastic houmongos) ställde sig absolut längst fram och rockade loss i vågorna. action! riktigt modig grabb. eller dumdristig.. och pappa soldat bara tyckte allt var fränt! (något som är skoj är att den brittiske mannen utbringade en skål för att dra ut trupper ur afganistan, och sneglade plirigt på amerikanen)

när vi satte oss till bords gör middag var det coctail från crewet som tack för den här veckan. och vilket crew sen! de har verkligen varit fantastiska. från köksassistenten, till maskinisten, förbi kapten och såklart guiden. jag, matte, dansken baard och vino satt kvar efter middagen och tog en öl. då kom kapten ner och hämtade upp oss på däck. där var det full fest! tysken och de två belgiska tjejerna satt med hela gänget och drack caipirinha, ur världens största karaff. musik, dans och skratt! det blev en del refills och en del dans. fick lära mig att salsa är musiken och dansen merengue, men kan det stämma? eller är vi slarviga som kallar dansen salsa? fick kurser av kapten, kocken (som stötte på tysken, snacka om skärrad! haha) och Darwin. fint att svänga om på toppdäck, under stjärnorna! lärde Darwin lite bugg också. han tyckte det var trist som bara den när det inte var nå höfter. ingenjören miguel visade sig vara en riktig skojare också! ja, alla var verklign hur härliga som helst.

vi antog att alla söndagar var såhär på grund av att det inte är någon navigering under natten, men detta var första gången. annars är de väldigt försiktiga med att dra igång stoj runt gästerna, men vi var så glada så! många kramar senare somnade vi som barn, och tänkte inte alls på att vi skulle upp igen om ett par timmar.. (extra tidigt; 05.30)

Lämna ett svar

%d bloggare gillar detta: