isla bastimentos – hej!

okej, nu är vi nära paradiset! förutom att jag haft hicka tre gånger under 12 h så är detta amazing. tog en båttaxi över till en av de närmaste öarna som vi hört ska ha några av de finaste stränderna. hamnade på ett hostel som är uppbyggt på träpålar i vattnet (som så många andra hus häromkring). dock tog vi en sväng till ett annat ställe som inte dög åt detta fina rundresande herrskap. båtkillarna blev lite irriterade och ville ha mer pengar. Daniel är en jävel på att dividera, pruta och ha energi till att argumentera, så det kom vi ur smidigt.

väl installerade på tio toms guesthouse packade vi strandväskan och började vandringen till wizzard beach. det tog ca 30 min, men halvvägs fanns det en eco-chokladfabrik som vi pausade på. eller, fabrik och fabrik.. en argentinsk kille som odlar allt vad frukter heter och producerar både kaffe och choklad. hur skönt ställe som helst… jisses, det är verkligen något hemligt, magiskt över personer som gör något som de verkligen vill. han verkade vara en genomgod man! och att han var lik chris cornell gjorde inte saken sämre.. haha

framme på beachen efter en djungeltrekk till campade vi under ett solskydd av palmgrenar, tittade på de två surfarna som impade, solade, lekte i vågorna (jag måste skaffa bikinitrosor som inte halkar iväg) och gottade. igen, en helt fantastisk strand med obefintligt med folk. jag gillar’t! Daniel prövade en surf, och vi skrattade att killen som han hyrde/lånad av inte kunde växla, men erbjöd gräs istället. det är sjuukt mycket sånt här, men så ska väl karibiska sidan vara (och det adderar till en del av viben också såklart).

nu hänger vi på bryggan, spelar shithead och väntar på kvällens middag, tonfiskfile.

imorn ska vi på snorklingstur (dolphin bay låter lovande) och kanske bestämma oss för att ta dykcert här. de två holländare som leder dykcentret här är fantastiskt roliga, och jag tror jag skulle känna mig trygg med han som instruktör. pirr! ett plus är att det bara kostar 265 dollars och det ingår sex dyk.