Panama,  Utan land

dagen jag blev haaajflickan (säg med hajpojken-röst)

detta är tredje dagen med lite småkrassligt väder. första dagen var vi rätt lugna med det, småbakis och halvkrassliga. hängde runt med varsin bok (jag är kär i Roslund&Hellström), spelade rummy och tog en tidig middag borta vid “i can be your tomato”-tjejen. hon skrattade än! hon dubbelkollade också uppgiften om att bull och patte var syskon, inte ett par. de blockar varandra :) förnöjda med en god dag somnade vi tidigt och vaknade, till en till mulen dag.

okej, inte roligt längre. Matilda var fortfarande krasslig och orkeslös snärtan, så packade ner henne i en hängmatta för dagen där hon fick kväva rastlösheten med en iFåne. vi andra gav oss ut på vandring efter frukost. gick efter kusten åt “fel” håll och kikade på landlotter, red frogs (så små de var!) och vajande palmer bland ilandflytande skatter (skor, flaskor och annat skräp). det är så synd att paradis ska svärtas ned av oss hela tiden! en fantastisk strand eller kustremsa förlorar sannerligen en del av magin när det ligger rostiga tonfiskkonserver och tomma cola-flaskor längs med den. bastimentos förtjänar en städdag!

vek av uppför landsidan för att försöka hitta en mirador/viewpoint/utkiksplats. sprang på två män med hundar och machete och frågade snällt om något sådant fanns i närheten. de pratade spanska och Daniel glänste med sitt teckenspråk. fick gå in på den enas tomt och spana ner över ön, innan vi vek tillbaka och tänkte försöka hitta tillbaka till byn. gick oanat bra och på en halvtimme var vi nere hos sjuklingen igen, och klappade lite på henne.

lagade egen lunch i köket här bredvid, som jaguaren sagt att vi fått, när fru jaguar kommer in och dundrar om vilka vi är, vart vi bor och varför vi använder köket. häpna över den fantastiska gästfriheten svarade jag att jaguaren gett sitt medgivande och då ringer hon upp honom på jobbet (i skolan) med högtalartelefon. som hon hojtar! “jag jag jag jag… städar och tar hand om.. jag jag jag.. orkar inte… jag jag jag jag … jag jag… du är en idiot” klick

hoppsan! ibland är det skoj att kunna spanska minsann. resultatet är i alla fall att vi fortfarande får använda köket, men att hon demostrativt gör om allt (torkar av bordet igen, diskar igen osv) fast det inte behövs. glad tant det! att hon orkar.. hoppas hon blir gladare!

sen drog vi ut och fiskade med jaguarens bror keith, som har hostelet vi bor på. Matilda fick återigen bädda ner sig och försöka bli piggare stackarn, medan vi drog på jakt efter agn (eller heter det bete kanske? jaja, småfisk i alla fall). keiths fiskarkollega kastade nät och fångade dem, vi jagade dem över durken för att få fatt i dem och lägga dem rätt. rätt äckligt.. förbrukade absolut mina fem tjejskrik under fisketuren som helhet. på första spotten där vi slängde i linan med sänke hade vi flow. hann bara lägga ner, rycka och dra upp innan det var dags för samma en gång till. är ju ingen stornjutare i fiskarrollen så muttrade lite över att vi fick så himla mycket och många heeeela tiden, vilket jag sen skulle få äta upp. fiskarkollegan hjälpte mig med att sätta på bete, plocka av fångad fisk och.. hala upp en haj! fick ett stornapp och trodde jag satt i botten ett tag när de erfarna männen sa att det var en rocka eller en haj. hua sa jag och lämnade över linan till fiskarkollegan. när vi fick upp hajen som var bebis (kanske 70-80 cm) gav jag ett tjejskrik (såklart) och fick dåligt samvete. han behövs ju i vattnet! männen vart glada, jag posade med hajen och blev förskräckt när de inte släppte tillbaka han. efter det fick jag inga fler fiskar. vet inte om det beror på att havet straffade mig (med rätta) eller att jag helt enkelt inte ville ha mer saker på kroken. kan ju i alla fall vara storfiskarns flecka å birätta om dagen jag fick en haj..

annars fick vi mellanstora fiskar av olika slag. en frän med en gul rand drog Mattias upp. sen vet jag ju inte vad det var för typer, men men.. jag blir somsagt nog aldrig en storfiskare.

avslutade med att försöka peppa matilda och spela rummy (som hon vann såklart!). usch, håller alla tummar för att hon blir ms piggast till födelsedagen!

vaknade imorse till regn. som de har längtat efter färskvatten här, så det var ju bra.. men tråååkigt. jag vill ha beach nu! får läsa lite mer och hålla tummarna för att det klarnar upp. minsann.

livet är ju ändå väldigt milt mot oss får man väl erkänna, så inget pip och gnäll härifrån.

puss&kram

(Håkan, vykorten är opostade än.. ingen brevlåda här. men om ett par dar är vi inne i största stan här i skärgården igen och då ska det postas som bara den!)

En kommentar

Lämna ett svar

%d