Den om att pendla mellan hopp och förtvivlan

Det blir ju aldrig riktigt som man tänkt sig. Så kan man väl tycka att det var på tiden med en prövning. Var det inte något sådant jag var inställd på? Den som gapar efter mycket..

Jag ska inte kalla det kul, men jag har bestämt mig för att helt enkelt ta en dag i taget. Det får vara jävligt en stund. Och en halvtimmes samtal med gamla chefen hjälpte mycket ikväll. Så skönt att ha någon att ösa med som vet preciiiis. Så glad för henne!

Och för Mamming! Glöm inte det!

Tror ni det blir en del jobbsnack framöver? Ber om ursäkt för det på förhand. Och för att jag är ett asocialt väsen folk inte ser så mycket till eller av. Till våren vaknar björnen!