Tack, jag är bäst!

Bra. Mer sådant här i vardagen! Samtidigt som jag tänkte på veckans gnäll idag kom personen i fråga och började prata om exakt det, så det försvann. När jag brölade över att jag inte tyar mer (inte riktigt så, men lite) så kom ett så jävla bra utrop.

Jag gillar att folk gillar. En liten bekräftelsehora bor det i mig ännu, men hon klappar sig själv på axeln och försöker vara konstruktiv också.

Så länge det är skoj går det bra! S även om det är synd på mig för att jag jobbar mycket, ska det nog ordna upp sig det också.

Det sämsta är egentligen att jag slår världsrekord i finne i pannan. En jävla inre vulkan som imiterar en huvudvärk tom. När ska man slippa sin tonårshy??