Säl-en lever, jag är däckad

En veckas skidor, bastande, kändisspotting (såg Alex Schulman och hans unge på äventyrsbadet, Mattias såg dem tom nakna), matlagning (halv åtta hos mig teman med välkomsttal, skålar och gooo mat), sällskapsspel (jag vann tävlingsligan!) och hundhäng har gjort mig överjävligt förkyld. Ska ju ha en släng om året så var väl dags nu..

Som vi har haft det härligt. Det har varit högt och lågt, lugnt och röjigt, sol och storm. Tiden har gått snabbare än en charter, alla killarna har hånglat med varandra och jag har fått buggat loss på Harrys en kväll. Mattis skällde ut dj:n för att han spelade Barbie girl och vi konstaterade att vi blivit äldre än det vanlige after ski röjaren. Mina knän klarade utförsåkning (orkar inte ösa på flera dagar i sträck, men kan ändå ta mig nedför!) och jag vann en femkamp mot kärleken överlägset (5-0 i basket, bowling, air hockey, motorcykel och basket igen).

Hela tiden har Carins Todie varit med (lilla hunden) så nu är det sjukt tomt att inte ha varken hår eller sällskap av lurven.

Att en veckas ledigt kan göra en så trött.. Och imorn ska både resultat och löner göras. Gott.. Rätt in i tempo!

Men, trots förkylning, så är det snart april!! Tänk, snart har vi varit hemma från resan i ett år.. Det går så fort. För ett år sedan var jordbävningen och tsunamin i Japan. Då hade vi precis lämnat galapagos.. Typ nu trillar Mattias av hästen i cotopaxi och om en vecka möter vi upp gustafssons i Panama city.

Varför är vi inte på resa fortfarande??

Tänk
Tänk
Tänk
..
Det ÄR inte SÅ lång tid kvar.. Ett år går fort.