Hoppas han kommer hem snart
..så han kan montera ihop porttelefonen igen. Stod i duschen och det ringde en gång kort. Skyndade mig lite ut så började det ringa igen. Utan att sluta. Alls.
Fick åka ned och se om knappen var intryckt. Inte då. Tryckte lite för att se om den kanske bara glappade lite.
Kom upp igen till ett fasla oväsen. Det hade inte fungerat.
Åkte ner och prövade igen. Hörde hela vägen ned att det inte fungerade..
Åkte upp och ja, slog lite på porttelefonen. Det hjälpte inte heller. Paniken när alla skruvmejslar är för stora och ljudet håller på att göra en galen.
Ryckte ur alla sladdar samtidigt och hoppades på att inte få en stöt.
Stod på flip-flopsen i tron om att det skulle hjälpa. Jag lever fortfarande och det är äntligen tyst av mackapärjäveln.
En kommentar
Marita Hermansson
Men älskling :) Tänk att det bara kan hända en sån massa konstiga saker. Förstår paniken när det inte går att få tyst på skiten. Samma som våran brandvarnare som fick avsluta sitt liv i frysen. Ha det så gött nu så ses vi till Brusan. Puss och kram.