Den som inte söker finner ändå tillslut

Jag har sedan i vintras saknat två halsband. Mitt guldhjärta med ett bitmärke från en av mina mjölktänder då det begav sig. Det vet jag att jag tog av mig innan resan (ja, det är väl 1,5 år sedan nu) för att det skulle ligga på ett säkert ställe medan vi äventyrade.

Mitt andra halsband är det silvriga som jag fick en födelsedag en gång av världens starkaste moster med familj. Det har jag haft nästan jämt, i perioder, sedan jag var.. säg 14. Det vet jag att jag tog av mig i vintras när vi skulle aktiviteta (tror det var inför skidor i Sälen). Det är minst ett halvår sedan.

Jag tänker på dem med jämna mellanrum. Idag tänkte jag på det silvriga för att jag hade en klänning på jobbet och det hade sett så fint ut med något om halsen till.

Idag hittade jag det silvriga! På ett inte helt oväntat, men inte så smart ställe. Jag fann det när jag letade i vinterlådan i förrådet efter en mössa. Jippie!

Nu har jag både mössa och mitt nygamla halsband till helgen. Mössa är bra, för vi ska åka båt på kusten. Bästaste sjöpolisen ringde och vi bestämde spontant att bli med han till stugan sista helgen innan den stängs för vintern. Fint!