I helgen var min kropp både praktisk och prålig

One comment

Veckans bästa tid är, som bekant, lördag förmiddag. Min prime är då mellan kl 7-12, förutsatt att det inte hänger igen något gift från kvällen före. I lördags skippade jag min lååååånga frukost och hivade i mig en shake tillsammans med två sorters ost (mmmmm) istället. Jag höll löftet till mig själv om att vara ute i skogen! Och som jag gjorde skogen.

När stigen ibland bara blev en samling stenar förvandlades jag till en gasell, eller i alla fall en bergsget. Jag hoppade över kärr, kröp under fallna stockar och tog en kisspaus i en glänta. Förjävla praktiskt att springa i skogen med liten blåsa. Blev kompis med änder och tittade på fåglar. Vinkade till vadare som fiskade i älven och tog massa, massa bilder.

Jag känner glädje när min kropp är funktionell och härlig

När kroppen gör saker trivs den som bäst. Särskilt mitt kära, ärrade knä som varierar i styrka. Samtidigt som jag svettas så händer också allt och ingenting i huvudet. Det går en evighet på en kvart, en minut känns evinnerlig. Längs med älven upp till Maridalsvannet och tillbaka är det mycket processer som startar.

När jag sedan kom ner, tillbaka till Nydalsdammen, sköljde jag skorna från en brygga och drack en slurp ur Akerselva. För mig är det här ungefär som att jag blivit Bear Grylls och övernattat i en död kamels inre. Typ. Att jag kräktes lite i min egen mun av att smaka på leverpastej lite senare ökade väl kanske inte min överlevnadssjälvkänsla.

Människor som möts tittar upp, nickar kort och kanske till och med ler

Det är som att vara båtfolk, att vara ute i skogen. Nu passar det därför bra att gymkortet löper ut, för jag ska fortsätta löpa i skogen! Kanske inte lika mycket effektiv träning (för jag är ju förvirrad och kommer vilse, samtidigt som jag stannar och tar bilder på ankor), men endorfinerna studsar runt likaväl.

Det är någonting särskilt med jordens element.

Jag kom hem, övertänd och gastade till Täleken att ”vi måste göra sådant här på resan!!”. Han svarade med en fråga, ”det är väl allt vi gör på resa?!”. Sant. Förutom joggen. Hela dagarna är upptäcksfärder, och kameran går varm. Jag längtar!

20130528-072732.jpg

20130528-072739.jpg

20130528-072747.jpg

20130528-072755.jpg

20130528-072804.jpg

20130528-072811.jpg

20130528-072821.jpg

20130528-072827.jpg

20130528-072834.jpg

20130528-072840.jpg

20130528-072850.jpg

20130528-072905.jpg

20130528-072911.jpg

20130528-072939.jpg

1 comments on “I helgen var min kropp både praktisk och prålig”

  1. Underbara bilder och medryckande text. Till och med jag som annars inte springer längtar ut och särskilt till mina barndomstrakter runt Oslo.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s