Helsingfors runt till fots

Vårt favoritsätt att upptäcka en ny stad är verkligen att bara ta en karta och börja promenera. Är staden för stor blir det lätt att missa en hel del, men Helsingfors har en väldigt behaglig storlek. Vi kom iland med Viking Lines Gabriella 10.15 och kl 10.45 hade vi checkat in och dumpat av väskorna på Eurohostel runt hörnet från terminalen. När vi sedan passerar terminalen igen kl 17.00 är hon på väg ut igen. Vi passerar, med trötta fötter och stora leenden.

Vi missade båten hem! Med flit och glädje!

På samma tid som resenärerna på ett kryssningsfartyg hann vi med nästan alla våra önskade sevärdheter. Vår promenad är utmålad på kartan nedanför. Vi hann med rådhus och riksdag, operan och Olympiastadion, marknaden i hamnen och shopping längs med esplanaden. Statyer, gravar, monument, katedraler och kyrkor. Mest uppskattat av allt var nog Stenkyrkan och Sibeliusmonumentet.

Det är en fantastisk stad med otroligt vacker arkitektur, som också andas lite öststatsblock…

Jag försökte beställa två koppar kaffe på finska, som mamma lärt mig (“Kaxi koppi kavhi” typ). Det gick inget bra. Inte heller förstod tjejen bakom luckan svenska. Eller min engelska tydligen. Tur Täleken är expert på att tala alla språk när det gäller något han vill ha att dricka (som regel kaffe, öl eller rom) för så fort han öppnade munnen stod det två koppi framför oss.

Helsingfors känns modernt, och otroligt gammalt

Samtidigt som staden bjuder på wifi vid de vanligaste turistplatserna är brevlådorna fastgjutna i betongblock. Vi har stött på stridsvagnar och hipstercyklar. Det är en krock av någonting gammalt och någonting nytt mest jämt.

Jag blir inte riktigt klok på staden. Det är vackra vinterträdgårdar och söndertrasade bakgårdar. Krossat glas och vacker stukatur. Stripigt hår och putsade skor. Kanske helt enkelt så som städer flest…

Ps. Även om staden bjuder på wifi är det sjukt dålig uppkoppling överallt. Måste vänta mer de riktiga bilderna…