Ett hotell i Irkutsk där klockorna stannat

Efter att ha rest över fem tidzoner, på fem dagar, med tåg var vi lite trötta och nariga (mest smutsiga, men inte så illa som jag föreställt mig ändå). Det är mörkt i Irkutsk när vi kliver ut genom stationshallen. Tidig morgon, den femte dagen, släpper en oprutad taxi av oss under Hotel Lotos (Lotus) färgglada lampor. Lotus. Låter som en dröm, bara de har rummet färdigt redan!

Vi har tur, rummet står färdigt och vi får checka in över sex timmar innan tänkt ankomst

Proceduren i receptionen tar sin lilla tid. När vakten (som sovit med en filt på soffan tills vi kom) mumlar något och vinkar förstår vi att han ska ta oss till rummet. Rummet där klockan har stått still sedan 1973 någon gång, bokstavligt. Hål i överkast och lakan. Prickar av vad som måste vara svartmögel på duschdraperiet. Strukturtapet.

Vi kunde inte vara lyckligare!

Tvätta håret. Rena sängkläder. Sömn som inte störs av hastiga inbromsningar.

När jag vaknar känns det. Vi är i Asien!!