Terrakottaarmén är en imponerande samling soldater

– En hel tomtearmé! gastar Täleken så fort vi kommer in i den största salen med uppradade soldater. Jag skrattar alldeles för högt, åt det alldeles för dåliga skämtet, och den närmaste turistgruppen stirrar länge på oss innan vi smiter vidare för att ta en närmare titt på terrakottaarmén.

Rader och åter rader med brända lerfigurer står i Sal 1. Över 2000 redan utgrävda soldater står redo att skydda och följa kejsaren Qin Shi Huangdi (259 f.Kr – 210 f.Kr) vidare i efterlivet. Ytterligare 4000 tros liggas begravda och fortfarande vänta på upptäckt. Totalt, i de tre salarna, uppskattas det finnas 8000 soldater och hästar knutna till kejsarens gravplats. Det har uppskattats att det tagit 700 000 arbetare 39 år att slutföra vad som kallas 1900-talets största arkeologiska fynd.

Det sägs att alla som arbetade med terrakottasoldaterna dödades, för att ingen skulle kunna ta med sig kunskapen om vart gravplatsen var. Och vore det inte för en bonde i byn i närheten som skulle gräva en brunn på 70-talet skulle hela armén fortfarande vila i det okända.

Det som förundrar mig mest, förutom omfattningen på själva fyndet, är detaljerna. Alla ansikten är olika. Förmodligen efterliknar varje kavallerist, varje bågskytt, varje akrobat och officer reella personer. Hästarna är det svårt att se skillnad på, men några har tappat svansen. Soldaterna i lera är i mänsklig storlek men de har bättrat på genomsnittslängden. Soldaterna med högst rang är längst. Bågskyttarna har sin knut högt på huvudet, placerad till vänster för att enkelt komma åt att dra nya pilar ur kogret.

Utgrävningar sker fortfarande i gravområdet. Arkeologernas julafton, varje dag! Nya överraskningar väntar med säkerhet, särskilt sedan själva kejsarens faktiska grav ännu inte är utgrävd. Där sägs det bland annat rinna konstgjorda floder av kvicksilver, då det var kvicksilver som kejsaren drack för att nå odödlighet. Istället var det metallen som orsakade hans död…

Från Xi’an är det en timme med buss till Lintong där armén vilar. Kollektiva bussar går från parkeringen vid järnvägsstationen för 8 enkla yen (ca samma i SEK). Annars organiserar i princip alla hotell och hostel egna turer. Inträdet är förhållandevis dyrt (150 yen), men absolut värt slanten.