
Mitt köttkonto krymper i Kina när huvudet huggs av hönan
Gröna burar står staplade på varandra. i Burarna längst ned är det gäss, i de ovanför hönor. I en mindre bur till vänster sitter tre vita små fåglar tillsammans med två gråa stadsduvor. Bakom burarna stor en herre i förkläde och handskar. Peka på en fågel och den lever inte länge till. En man väljer en höna, biträdet väger den. Fågelskrik tjuter i örat. Sedan blir det tyst. En vit friggolitlåda lämnas över, en hand med sedlar går andra vägen.
Det är blod på den stora yxliknande kniven och mörkt längs med ån när vi promenerar vidare
Det går mot kväll i Kina och en dag med mycket djur går till ända. Vi har sett cafeér där katter är mer än välkomna och skobutiker där skorna putsas av katter på hyllorna. Hundvalpar till försäljning står längs med vägen och en kanin vilar i en bur utanför en boutique. 99 % av alla sällskapshundar är bruna pudlar, den sista procenten var en dalmatiner.
På en ö i Suzhou har staden ett zoo. Vi gick genom en park där pensionärer motionerade och tränade med svärd (!!) och plötsligt var vi där. Förmodligen kom vi in via en bakväg, för när vi gick ut genom huvudingången hade vi inte köpt någon biljett. Huruvida det faktiskt kostade något vågade rättskaffens jag inte undersöka, utan vi pilade ut snabbt som attans. Vi pilade även igenom den lilla djurparken snabbt. Några av djuren såg halvglada ut, särskilt rådjuren som skavt av större delen av hornen mot asfalten.
Senare, i en av stadens många trädgårdar, i en av trädgårdens många dammar, stötte vi på en trasig fisk. En orangeskimrande koifisk hade brutit stjärtfenan. Den simmade kämpande i cirklar, men kom just ingen vart. Lite så känner jag med det här att äta djuren. Jag blundar när en slaktare/fågelhandlare hugger huvudet av en höna och jag blundar ännu hårdare när jag äter strimlat fläsk i tofuwraps.
Om Argentina fick mig att sluta vara vegetarian är kanske Kina landet som får mig att återgå. Nog för att mitt köttkonto är väldigt lågt så borde jag ändå lära mig att ta hand om hela köttkedjan innan jag tar mig rätten att tugga på fläsk. Lite så tänker jag, men inte så lever jag.
4 kommentarer
Fiskmåsen
Rebecca, du ska få pannkaka när ni kommer hem……….
beccus
Haha. Tack!! Jag har nog fortfarande inte ätit dina, men de pratar Mattis om fortfarande!
Pingback:
Pingback: