Lijiang lever upp, likt ett Venedig i öst

Smala gator och trånga gränder kryper igenom Lijiangs gamla kvarter. Lijiang ligger vid foten av Jadedrakens berg och är basen för minoritetsgruppen Naxi. Det är de sista i världen med ett skriftspråk byggt på hieroglyfer. Likt många andra minoritetsgrupper är deras dräkter färgglada och vackert dekorerade med både broderier och metallföremål. De dansar på torgen och fotograferas på broarna över kanalerna. Vid källor samlas människor och tvättar både sina kläder och grönsaker i det rinnande, klara vattnet. Blommor växer överallt. De fyller ut krukor längs med vägarna och tynger taknockarna. Hundar studsar gatorna fram på pigga ben. Varje liten innergård är ett mysigt litet gästgiveri. Ungdomar sitter och tecknar på stenmurarna. Det är inte konstigt att staden kallas österns Venedig.

I träden hänger fågelburar och den kvittrande sången ackompanjerar det porlande vattnet

Majs hänger på tork på stora träkonstruktioner. Förmodligen i väntan på att malas till mjöl, men förhoppningsvis för att bli popcorn. I stånd går det att köpa sockervadd formad som snögubbar. Gamla stan i Lijiang har en nästan tusenårig historia, främst som handelsnav för tehandel. Det märks fortfarande idag i de oändliga högarna av te. Korgar, burkar och säckar fulla av torkade blad, blommor och frukter står på rad. Det är bara att skopa ihop en egen favoritblandning. Vid sidan av ligger torkade svampar och rötter och saker ingen vet vad det är. Medicin konstaterar bara biträdena. I ett hörn av marknaden finns utbudet av saker i koppar. Kannor, pannor, fat, prydnader, lyktor och smycken. En skimrande, välputsad dröm.

Skynda dig undan turistgrupperna

När staden 1999 blev uppförd som världsarv av UNESCO strömmade turisterna till. Staden har drygt 5 miljoner besökare varje år, vilket är mycket för en stad på drygt 1 miljon invånare. Längs med gatorna som löper mellan torg och de stora kanalerna är det ibland lika trångt som på en tunnelbanevagn i rusningstrafik. Öl säljs för fyra gånger så mycket i barerna med trubadurer. För att komma undan, smyg lite utanför. Hitta de små flödena med vatten. Där strosar också turister, men det är rymliga avstånd. Ännu bättre är det en tidig morgon. Då har du kullerstenarna för dig själv. Då är staden ett underverk.