Vi blir ständigt omhuldade av kinesiska resenärer

0 kommentarer

Kinesiska resenärer som kan engelska förbarmar sig ofta över oss, även fast det kanske inte alltid behövs. De sköter snacket i receptioner, visar vart vi kan köpa bussbiljetter, erbjuder sig att följa oss dit vi ska och bjuder in till aktiviteter. Vi känner oss ibland som förvuxna barn som blir ledda runt likt handlingsförlamade. Välviljan är tydlig och jag ser ingen anledning till att neka dem att vara gästvänliga och inbjudande, fast att det kan ta emot att släppa kontrollen…

Ibland behöver vi verkligen vägledningen

Vilsna, borttappade och hungriga har vi blivit hittade i tunnelbanor och i korsningar. Då är det så himla uppskattat att någon kommer fram och knackar en på axeln och frågar om vi behöver hjälp. Därför låter vi bli att ta över reseledarrollen även när vi egentligen vet vad vi håller på med. Vilket är oftast, såklart. Samtidigt ger det så mycket att ha få en egen guide. Ibland en hel grupp med guider. De berättar vad chauffören pekar på, vad mannen som kommer upp jämsides på trottoaren snackar om och vad det är vi egentligen äter. Åtta år gammalt grisfläsk till exempel. Ibland är det skönare att inte veta.

Vid avfärden till Lugu Hu fick vi fyra kinesiska turister som partners (en av dem, Cheng, är på bilden med Mattis nedanför). Alla var studenter, alla var bra på engelska. Innan den lilla minibussen rullade iväg blev vi stoppade av en man som vevade med armarna och gastade. Vi uppfattade det som att det var ett problem. Kanske var vi för många som bokat platser? Någon som inte fick åka med. Med lite översättning från gänget insåg vi att det var en introduktion till resan. Den största poängen var att inte köpa någonting, alls. Tydligen skulle souvenirerna vara väldigt överprisade, men vi såg inte till några så vi slapp reflektera över den saken.

På alla platser i Kina är vi i kraftig minoritet mot inhemska turister. Som två fyrtorn blinkar vi bortkomna om vi tvekar vid ett vägskäl. De tycker synd om oss för att vi inte förstår språket och förundras över hur vi egentligen tar oss runt. Ändå är allt mycket smidigare än vad jag föreställt mig. Transport, boende, mat. Allting ordnar sig. Gester, skratt och missförstånd.

DSC05356

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s