Hästkapplöpning i Hong Kong

Som små, små flugor sitter män på hästar i rusande galopp. Det gäller att ha korta ben, liten benstomme och minimalt med underhudsfett som jockey. Varken jag eller Mattis är några erfarna hästmänniskor och ingen av oss är några storspelare. När vi anlände en timme innan första loppet skulle starta var vi nyfikna amatörer, när vi lämnade sex (!!) timmar senare var vi inbitna proffs som ropade och hejade, muttrade och klagade på att våra hästar blev blockerade på upploppet.

På hästkapplöpningsbanan en söndag umgås folk. Unga går på dejt, äldre nosar skrällar i tummade tidningar och västerlänningar har en ursäkt att dricka öl en söndagförmiddag.

Loppen gick rusande snabbt, hästarna var imponerande kraftiga (några lite smågalna, men det är kanske inte så konstigt) och vi vann inte en krona. Jag tippade alla lopp i ett kör, enbart baserat på namnen. Det gick sådär. Hade nästan alla högoddsare, men någon måste ju heja på de som kommer sist också. Det var i alla fall ett tillfälle att svepa runt i långkjol, fast de enda slokhattarna jag hittade var i ägarringen. Hade de fått in lite mer trädgårdsparty-känsla i det här hade jag trott att vi varit i England!

10 kronor inträde, sex timmars nöje. Vi ger aktiviteten 5/5 småjockeys!

En man knappt större än sin stövel

Starten på andra sidan märks bara på storbilden…

…men sen kommer de dundrande runt kurvan.

 En jockey som tror han har vunnit. Det var hästen som sprang.

Heja häst!