Vietnams vidrigaste hotellrum

Idag har vi slagit distansrekord (24 mil) och stoppades egentligen bara av regnet. När vi bromsade in vid vägkanten i bergsbyn Sinho var det för att rekognosera närmaste plats att hänga in hjälmen på över natten. Fem män vinkar direkt in oss, gör sova-tecknet (lutar huvudet skönt mot bägge händerna och myser) och pekar inåt. Vilket tur, ett hotell!

I reseguiden står det att byn inte har någon bankomat och att enda stället som tar emot utländska gäster är ett annat hotell vi aldrig hinner fram till. Inget av det stämmer numera.

Vi blev visade till rummet som visade sig vara stort, men oerhört dåligt. Vi har tidigare betalat små pengar för enkla rum, men där standarden ändå är hel och ren. Här är det cigaretthål i lakanen, fönstren är krossade, ena tofflan saknar tår, dörren är tätad med toapapper, tandkrämen i badrummet är öppnad och dörren till garderoben är låst. Vi prutar ned rummet en tredjedel och stannar ändå. Det regnar fortfarande utanför.

Positivt? Vi har inte sett några myror och det fanns varmt vatten och wifi. Vietnams värsta hotell slår därför inte Mongoliets motell i vildmarken.