Vinh Moc, byn som bokstavligen gick under jorden

När Vietnamkriget pågått i 10 år ungefär stod området kring den lilla fiskebyn Vinh Moc under hårda angrepp från luften. Byn ligger i det demilitariserade zon (DMZ) som upprättades mellan Nord- och Sydvietnam, men blev istället en av de hårdast ansatta platserna i landet. För att rädda byn grävde invånarna ett nästan 2 km långt tunnelsystem.

Vinh Moc är byn som bokstavligen gick under jorden.

Amerikanernas främsta anledning till att bomba den till synes oansenliga fiskebyn vid havskusten var att sätta stopp för deras stöd till Nordvietnam. Nordvietnam hade upprättat en garnison, som ställde till det för bombplan på väg mot Hanoi, på en ö i närheten och byborna i Vinh Moc försåg dem med mat och försvarsmateriel. Som på många andra platser i Vietnam under kriget fanns ingen plats att fly till, så byborna grävde ut nya hem i underjorden.

Ett tiotal barn föddes i tunnlarna, människor levde sina liv i dagar av mörker. En kristallklar källa försåg dem med vatten, ett hål från en bomb hjälpte till med ventilationen. Omkring 60 familjer bodde i de trånga gångarna.

Det finns få förutsättningar att förstå i vilken utsträckning ett krig påverkar ett liv när en inte har några egna referenser. Mina morföräldrar har flytt från Finland, men det är ändå abstrakt. När vi vandrar mellan tunnlarnas ingångar fångas vi in av en kortvuxen döv man i rosa keps och slitna joggingskor. Han har kvicka ben, kutad rygg och rörelsesvårigheter. Han visar genom gester att han var ett litet barn när en bomb slog ner i närheten och fick honom att tappa hörseln. Det påminner om morfars historier från skyttegraven. Förutom minnen är det fysiska som syns en hörapparat.

Ordlöst sätter vår nyfunna guide ett ansikte till någonting oerhört. Han pekar på en bild av ett barn som bär på ett gevär. Geväret är nästan större än barnet. Sedan pekar han på sig själv, och upprepar proceduren. Den lilla mannen i rosa keps är samma person som det lilla barnet med det stora vapnet. Där kanske jag snabbt torkar en tår innan någon ser.

Jag är imponerad av varje individ som växer upp i krig och klarar av att behålla sig mänsklig.

Tips inför besöket: besök inte tunnlarna på en organiserad tur från Hue. Om du gör det, var beredd på många timmar transport. Kombinera istället ett besök med faktiskt transport mellan nationalparken Phong Na och Hue. Två hostel i Phong Na (Easy Tiger och Farmstay) har en specialbuss mellan Phong Na och Hue som stannar för ett besök i tunnlarna. Boka den om du inte har tillgång till egen motorcykel (eller annat transportmedel). Tunnlarna i Vinh Moc är definitivt värda stoppet.

Om du ska övernatta i närheten av Vinh Moc så finns det ett fantastiskt guesthouse vi verkligen kan rekommendera. Läs mer här.