Turister vandrar likt öppna plånböcker genom Hue

Vi stannade två nätter i den historiska staden Hue (uttalas “Hwaay”), men höll på att regna bort. Gatorna var hala som höstlöv och himlen grå som sten. Ändå är det en otroligt vacker stad, men med en enerverande mängd turister. Även om det inte är trångt på gatorna så är det en populär destination i Vietnam och det gör att vi plötsligt blir en del av en grupp vandrande plånböcker.

Mattias skägg måste också ha lagt på honom någon slags hippie-aura, för på en promenad på 150 meter blev han tillfrågad om han vill ha något att röka tre gånger.

När vi nu befinner oss på resande fot söderut måste vi nog vänja oss att ingå i ett kollektiv av resenärer. Förhoppningsvis går det att fortsätta leta sig lite utanför den värsta strömmen och hitta egna gömda juveler. Ingenting ont om människor som livnär sig på turister, men det kan fort bli tjatigt att  vara tvungen att leende tacka nej till rundturer och målningar och sandaler och paraplyer gång på gång på gång.

Värst är det när vi uppenbart blir erbjudna en vara till ett löjligt högt pris. Efter vår månad i landet har vi lärt oss en del om hur priserna ligger, ungefär. Vi bråkar aldrig om småpengar och vi är generösa när vi är nöjda, men när en dam ville sälja egenpoppade popcorn för femdubbla priset fnös jag faktiskt. Då får det vara. SÅ gärna ville jag inte ha popcorn, menn hon ville väldigt gärna sälja popcorn för hon hoppade på sin moppe och följde efter oss. Dessa tillfällen är dock verkligen undantag.

Det händer oftare att personer tackar nej till en extraslant, men människor gör verkligen alltid det lilla extra. Från att ringa kundtjänst och ladda på våra kontantkort till att följa med och visa vart det går att köpa reservdelar.

En oerhört positiv sak med att turistströmmen flyter in i Hue är att matutbudet är fantastiskt. Vi åt både lokala specialitéer, kebab, mackor och indiskt. Kryddig tandoori, mustig kofta, syrlig raita, rispapper-rullar, syltad smålök. Det är inte fel att säga att vi åt oss igenom det värsta ovädret. Gott så!