Äventyret börjar bli vardag, men långt ifrån tråkigt

Två dagar in i vardagen på äventyret är hushållssysslor fortfarande exotiska. För första gången på nästan åtta (!!) månader har vi lagat mat. Vi turades glatt om med disken, knuffades om att få hålla stekspaden. Undrar hur länge det håller i sig…

Det är inte svårt att erkänna att jag är ganska kass på att ha ett klassiskt, vackert, städat och ombonat hem. Förmodligen skulle jag kunna bo i en rosslig husvagn och trivas. Viktigast för mig är att det finns internet, gott om ljusinsläpp, frisk luft, ett bord och en stabil stol. Sedan löser sig resten. Hemma är verkligen verkligen vart jag vilar om natten. Sedan underlättar det om madrassen i sängen är lagom mjukt och någon annan städar. Som på hotell.

Nu har vi visserligen hjälp med grovstädning en gång i veckan, men vi drar in massor av sand och smuts emellan det. Jag har sopat golvet, gått ut med soporna OCH bäddat sängen (okej, mamma vet att det inte är sant – jag glömde det tunna täcket under kudden så det SÅG bäddat ut) med glädje. Jag studsade på tårna bort till sopstationen och dansade fram med kvasten. SANT.

Vi människor mår verkligen gott av rutiner. Vi får hoppas att tuppen som började gala 04.15 i natt inte har fasta sådana.