Singapores lagar och förbud har redan gjort oss till brottslingar

Singapore är ett land med stränga straff och många förbud. Det visste vi. Vad vi inte visste var att det skulle göra oss till brottslingar direkt.

När vi landade i Singapore igår blev vi båda brottslingar direkt när vi passerade genom tullen. Vi behövde aldrig oroa oss för att dömas till döden för narkotikabrott, men tydligen var tuggummi och snus också på förbudslistan. Det är okej att föra in snus i Singapore, men en måste betala tullavgift för varje gram. Om du inte deklarerar ditt tobaksinnehav självmant kan du bli bötfälld och fängslad i upp till tre år. Det är rätt allvarligt.

Vi fortsatte lite i samma bana. Vid ett byte i tunnelbanan skyndade vi oss nedför rulltrappan med vår packning för att hinna med ett tåg som precis slog upp dörrarna på perrongen. Det var sen kväll och nästan folktomt. Plötsligt dök en kvinna upp och stannade till så Mattias stötte till henne i sidan. Hon blev rädd och Mattias bad tusen gånger om ursäkt. Hon skrattade till när hon såg oss och menade att det inte behöver vara någon brådska, för nästa tåg kommer om 3 minuter. Sedan läste jag på finska utrikesministeriets informationssida om Singapore att det kan räcka med en ofrivillig knuff i kollektiva transportmedel för att bli dömd för sexuellt ofredande. Ups.

Även om Singapore är en storstad är tempot inte särskilt uppstressat. Saker tar sin tid, folk promenerar lugnt. Det finns gott om plats och ja, det är rent.

Innan första dygnet i Singapore tagit slut har vi redan brutit mot många förbud. Det tar emot för en paragrafryttare som mig. Vi har gjort som de lokala gör. Vi har gått över gatan, även där det inte finns övergångsställen. Mattias har rökt på allmänna platser utan särskilt tillstånd och vi har suttit på serveringar med rökförbud och rökt. Precis vid skylten.

Det finns i alla fall några förbud vi inte brutit mot. Vi har inte spottat eller skräpat ned. Vi har inte haft homosexuell kontakt eller låtit bli att spola på allmänna toaletter. I alla fall inte jag. Vad Mattias gjort, det kan jag inte gå i god för.