Första säsongen med segelbåt

Hela helgen har bestått av båtbestyr. Jag har kanske mest suttit i solen (och snöfall!) och läst om navigering och nautiska mil (en nm är 1 852 meter – ha!) och sånt, men jag har också varit med och försökt förbereda vår Vega inför säsongen.

Jag ska villigt erkänna att jag känner mig bortkommen i hamnen bland alla snickarbyxor, skägg och skämt. Det är gaaaanska gubbigt där. När jag inte kan särskilt mycket och känner mig lite vilsen är inte självförtroendet på topp. Jag försöker leva på att båtfolk håller ihop, hälsar och alltid lånar ut ett handtag. Det stämmer. Och jag kommer ikapp!

Det är första säsongen med båt för mig. Någonsin. Snart kommer skrovvård och val av båtschampo kännas självklara. Hoppas jag.

Jag är både arg och glad för att Mattias kan mycket mer än mig. Arg för att jag inte gillar att inte kunna lika mycket som honom, glad för att all hans kunskap faktiskt gör båtägande ganska enkelt för mig såhär i starten. Mattias kopplar om el, kontrollerar vridmoment och byter remmar. Jag känner mig otillräcklig – men jag är inte helt överflödig.

Jag kan pumpa ur kölsvinet, spilla kaffe i durken och svabba däck. Och spola i lilla toaletten. Alltid något!

Det är tajt med båtplatser såhär i centrala Oslo, så idag har vi lagt ut segelbåten på boj. Jag fångade bojen med krok från fören som om jag aldrig gjort annat! Sen kom Jocke och Emma (första hundbesöket på båten!) och hämtade in oss med Wasa. Förhoppningsvis flyter vår lilla jolle vi fick av en kollega nästa gång vi kommer ner. Den har inte varit i vattnet på 10 år, så håll tummarna!