Drömmen om ett dopp

Det är mörkt, innan dagen ens är slut. Det biter i kinderna och bränner om öronen. Inget är fel, men allt skaver. Allt jag vill är att flyta fritt i klart vatten. 

Varje vinter har vi flytt till värmen. Ibland faktiskt flyttat till värmen. För att råda bot på det försöker vi göra kul saker i snön, vilket i praktiken betyder att åka utför. Nu har vi sålt bilen och ska se om vi fixar att leva utan en dieseltörstig dödsmaskin (förmodligen inte, men försöker att inte ta ut nederlaget i förskott).

Vinterns utmaning blir alltså att ta tåget till fjällen, med pjäxor och skidor och hjälmar och termobyxor. Omöjligt är det inte, men liiite mer styrigt.

Nu har inte snön kommit än. Löven är nästan borta, allt har dött. Innan det börjar gnistra vitt nu är allt svart. Under tiden kan jag inte låta bli att drömma om blått, klart vatten. Gärna hav, men fan – en charterpool vore inte fel det heller. Vill se mina tår i förvrängt perspektiv och ruska vattenlock ur öronen.