Kategori: Mexico

Tänk, vi har snart varit hemma en vecka. En vecka! Vilket härj det har varit. Full rulle. Jag SKA fortsätta skriva resedagbok. Lite livets resa tills nästa resa. Först ska jag fortsätta leva och landa lite. Sen kommer vi ifatt.

Nu är kl 19.59 och jag har packat väskan. Imorn vid den här tiden är vi i luften. Konstigt, och skönt. Nu är klockan 20.00 och vi har inte ätit middag. Detta är ju inte Argentina så man äter middag i ganska god tid, men inte om man har ätit en traditionell mex-buffé till lunch.

Vi sov till 09.39 idag. Rekord!! Så vi åt en snabb frukost och drog rätt till zoo:t i bosque de chapultepec. Skulle spara tid på en taxi, men stora avenyn reforma som går rätt till ciudad de mexicos central park var avstängd för en manifestation av något slag. Taxichaffisen var ärlig med det och körde

Just ja, torsdagen fortsatte med att vi hoppade på en turistbuss. Vi fick se allt. Lyx, kultur, börsen, lotterihuset, skog, park, nöjesfält, zoo (de har en panda, måste dit på riktigt imorn!), alla rondeller med monument (kopior, eller replikor snarare, från Madrid och alla möjliga män på hästar) och varenda vrå av centralare delarna av

Världens tredje största fotbollsarena. Det är stort! Den ska vi självklart besöka. Vid frukostens rutinmässiga internet-check googlade vi att matchen igår för Mexico inte spelades här, utan i Denver. Tur! Men vi skulle såklart besöka arenan ändå. Tog tunnelbanan till en ändstation och ett pendeltåg vidare därifrån. Kanske låter meckigt? Det var så himla smidigt!

Dag två längtade jag tillbaka till beach, dyk och lowkey-liv. Sol! Ge mig soooolen. Brunfärgen trillar av, huden är fnasig och läpparna nariga. Bu! Och håret saknar saltvatten.. Men vad annat göra än att ge sig ut på ett nytt äventyr i storstaden? Vi strosade runt och träffade en kille som enligt egen utsago blivit

Ankomsten vid mexico citys norra terminal gjorde att man som ofräsch resenär kände sig som en.. just sådan. Annars smälter man ofta in hur illa shortsen än sitter och håret kan stå åt alla frivilliga håll. Nu var folk välklädda, slimfit dressade och väldigt propra. Vi fnissade oss in i en taxi och drog mot

Vi kom iväg till tapachula. En ganska sömnig medelstad rätt efter gränsen. Sen dess har vi levt ett helt liv. Okej, inte riktigt men det har hänt massa. Vi har ätit våra första riktiga tacos. Vi har ätit tacos (under olika namn) till À L L À måltider. Jag har redan tröttnat på tortillas på