-
Mot Mongoliet med bil
En av våra absolut bästa upplevelser är vår roadtrip över de mongoliska stäpperna. Mycket tack vare människorna, men ännu mer tack vare den mäktiga naturen. Aldrig tidigare har vi varit i ett så oändligt landskap. En dröm … När vi var i Mongoliet mötte vi flera som kom i mål efter att ha kört Mongolian Rally. Det är ett välgörenhetsrace där deltagarna börjar på olika platser i Europa och kör egenkomponerade rutter mot Mongoliet. SOM jag vill göra det där en dag! En dag … Då behöver jag inte skälla på Mattis att han kör för nära andra bilar, och han behöver inte skälla på att jag kör för fort. För…
-
MONGOLIET RUNT, DAG 11: Vi eldar med hästbajs och trampar längs med en glasbetäckt strand
Det är sista dagen innan hemfärd. Den trötta känslan av att vända hemåt ligger över dagen. Vi stannar vid Ögii Lake, en oas för migrerande fåglar och en sjö full med fisk. Vi ser en man stå med spö längs med den steniga stranden, en båt ligger med magen uppåt lite längre bort. Skrovet är fullt av hål. Fastän solen tittar fram och sjön glittrar. Ljuset känns starkt och trots strålarna kyler vinden. Vi promenerar längs med vattenkanten och får traska runt samlingar med glasskärvor. Landskapet är trädlöst, ingen ved finns till kaminen. Mongolerna vet råd. Soltorkad hästspilling ryker en del innan glöden tar sig, men det luktar inte skit.…
-
MONGOLIET RUNT, DAG 10: Vi bestiger en vulkan och ankommer till White Lake
Efter en natt med regn smattrande mot juntans kupoltak är vi så nöjda (igen) med att ha valt jurta istället för tält. På vår färd mot vulkanen Khorgo passerar vi staden Tsetserleg. Den ligger utefter bergssidan och när vi plötsligt befinner oss i folkmyller känns det som stadens alla 17 000 invånare står och skriker mig i öronen. Ovanan med rörelser, musik, ljuden av människor är slående. Det är nästan överväldigande, och ändå var det inte så länge sedan vi lämnade civilisationen. Hit har gruvindustrin dragit asfalt och vi fortsätter färden över bergskammar och stäpper i högre hastighet än normalt. När vi når 80 km/h är det nästan så att…
-
MONGOLIET RUNT, DAG 9: En vandring upp till klostret Tuvhun och varma bad i Tsenkers vulkaniska källor
I kulturlandskapet Orkhon Valley (Orchondalen) ligger det återuppbyggda klostret Tuvhun på 2600 meter över havet. Vi kör uppför på leriga vägar. Efter en stund smalnar vägen av och vi fortsätter till fots genom skog som skulle kunna vara en del av svenska fjällen om sommaren. Efter en och en halv timme kommer vi fram till foten av en klippa. En brant trappa i sten leder upp till templen. Den då 14 år gamle spirituella ledaren för tibetansk buddism i Mongoliet valde denna plats för klostret 1648. Zanabazar var inte många ur gammal när Panchen Lama och Dalai Lama när han blev erkänd som en reinkarnerad lama. Han har kallats Asiens…
Du kanske också gillar
Lijiang lever upp, likt ett Venedig i öst
Välj Vietnam i vinter
En dubbel regnbåge! Och en tornado!
-
MONGOLIET RUNT, DAG 8: Efter kast med liten sten på stort världsarv vilar vi vid vattenfallet
När vi nu färdats norrut har landskapet förändrat sig. Mer grönt. Mer vatten. Ett öppet landskap som vinden älskar. Den susar ständigt i öronen och över bergskanterna. Även om landskapet blivit mer varierat förblir maten mjöl- och djurbaserad. Smakerna är enformiga och maten har blivit mer förnödenhet än nöje. Även om jorden är bördigare har inte grönsakerna tagit stor plats på tallriken. Längs vägen ser vi stora solgula rapsfält, men ingenting mer exotiskt än så (möjligtvis lite havre). Längtan efter frukt och grönt märks tydlig från dagens sida i anteckningsblocket: Jag saknar mogna, söta tomater. Spröd paprika och gurka. Ett krispigt, rött äpple… Sedan förändrar sig landskapet igen. Svart vulkansten…
-
MONGOLIET RUNT, DAG 7: Klostret Erdene Zuu är någonting så ovanligt som en religiös byggnad som överlevde kommunismens utrensningar
Några få kilometer utanför staden Kharkhorin ligger klostret Erdene Zuu, ett av få kloster som delvis undkom Mongoliets kommunistiska förföljelse. Khorloogiin Choibalsan försökte, men stoppades av Stalin innan det förstördes totalt. Den sovjetiske ledaren menade att klostret behövdes. Erdene Zuu blev ett exempel på kommunismens religionsfrihet och visades upp för utländska besökare. Kanske fick besökarna inte informationen att klostret endast var ett av två (!!) återstående kloster i landet. Även om Erdene Zuu klarade sig från total förstörelse omvandlades det till museum. Inte förrän kommunismens fall i Mongoliet (1990) återgavs klostret till den buddistiska kyrkan. Erdene Zuu är idag också delvis museum och besökare välkomnas. Det stora inmurade området hyser…
-
MONGOLIET RUNT, DAG 6: Klosterruinerna Ongii Khiid är ett talande exempel på kommunistiskt religiöst förtryck
Det ryska inflytandet i Mongoliet har under 1900-talet varit starkt. Tsartrogna styrkor har drivit ut kinesiska motsvarigheter. Den Mongoliska folkrepubliken utropades 1924, efter att Yttre Mongoliet förklarat sig självständigt från Kina efter revolutionen 1911. Banden till Sovjetunionen blev efter detta allt starkare. De redan existerande förbindelserna formaliserades 1936. Inte förrän under 1990-talet ledde diplomatiska förhandlingar fram till att Ryssland skulle dra tillbaka alla sina styrkor från Mongoliet. Kommunismens inträde i Mongoliet var förödande för religionen och alla dess utövare. Under 1930-talet ledde den kommunistiska ledaren i Mongoliet, Khorloogiin Choibalsan, en total utrensning bland ”fiender till revolutionen”. Förmodligen på ganska direkta order från Sovjet. Chaobalsan refereras ibland till som ”Mongoliets Stalin”…
-
MONGOLIET RUNT, DAG 5: Röda, flammande klippor i en obeveklig öken
När vi slår upp ögonen börjar det ljusna. Hålet i jurtans tak släpper in de tidiga morgonstrålarna. Väggarna är isolerade med fårskinn. De skyddar mot värmen och håller nattens kyla ut. Längs med träkonstruktionen som håller ihop det nomadiska tältet är det fäst med rep taglet av hästhår. Dörren är målad orange och dekorerad med kurbitsliknande mönster. Utanför driver en man en hjord getter västerut, på motorcykel. Skräp eldas i en gammal tunna på vad som kan kallas bakgården och någon laddar sin mobil med ett bilbatteri (som laddas med solceller). Innan dagens hetta slår till sätter vi av mot nordöst. Det dammar in i bilen och gruset kittlar i…
-
MONGOLIET RUNT, DAG 4: De sjungande sanddynerna Khongoryn Els
I soluppgången fortsätter vi nedåt bergspasset. På ett ställe blir passagen så smal att bilen knappt, knappt tar sig igenom. Precis utanför fönstret står berget. När vi kommer igenom passagen öppnar sig landskapet och vi ser vida omkring. Stäppen är så ändlös att det känns som att världen bestämt sig för att vara platt. Naturreservatet Gobi Gurvansaikhan är Mongoliets största och bjuder verkligen på variationer. Horisonten flimrar av värmen framåt lunch Hettan är obeveklig och det enda som svalkar är vinden från de öppna fönstren. Vi passerar en övergiven boplats. Två gjutna grunder för jurtor med ett murat stall i förfall vid sidan av. På flera platser runt om finns…
Du kanske också gillar
Jag vill aldrig vakna ur min söndagsdröm
Hänförd av Hongkong
Bästa stranden i El Nido
-
MONGOLIET RUNT, DAG 3: Magras, fossiler och jakar långt ner i dalen Yolyn Am (Ice Valley)
När vi färdats längs de vindlande små vägarna har det kissats i det fria. Det är verkligen inga problem, utan upplevs snarare som en otrolig frihet mot de små båsen som sätts upp i befolkade områden. Ibland är det inte mer än ett bajshål med tre skraltiga väggar runt, ibland är det ett faktiskt bås med dörr. Ett bajshål är det likaväl och det är lite svårt att vänja sig med. Det går inte att låta bli att titta ner. Lukten går in genom huden fast en håller andan. Till dagens morgonkiss tog jag med mig kameran. Bilden är tagen så snabbt att det nästan är fartränder i den. Efter…
