-
Oslo, jag längtar efter dig
Jag elsker Oslo, och det kommer jag nog alltid att göra. När jag hade någon timme till övers efter en hemlig födelsedagsfest fick jag verkligen bekräftat varför stan är mig så kär. En av stans mysigaste promenader är precis bakom centralstationen. Det är inte bara att jag haft så skojigt här, att jag väl egentligen blivit vuxen på riktigt i den norska hovedstaden, som gör att jag blir alldeles förälskad. Det märks att det växer, att man vill få folks att trivas. Även om jag skulle vidare med tåg och bara hade ett par timmar så gjorde den rätt nya hamnpromenaden det till ett rent nöje! Det är inte så…
-
Första säsongen med segelbåt
Hela helgen har bestått av båtbestyr. Jag har kanske mest suttit i solen (och snöfall!) och läst om navigering och nautiska mil (en nm är 1 852 meter – ha!) och sånt, men jag har också varit med och försökt förbereda vår Vega inför säsongen. Jag ska villigt erkänna att jag känner mig bortkommen i hamnen bland alla snickarbyxor, skägg och skämt. Det är gaaaanska gubbigt där. När jag inte kan särskilt mycket och känner mig lite vilsen är inte självförtroendet på topp. Jag försöker leva på att båtfolk håller ihop, hälsar och alltid lånar ut ett handtag. Det stämmer. Och jag kommer ikapp! Det är första säsongen med båt för…
Du kanske också gillar
Vem kan segla förutan vind?
Vi har regnat in
Trassel, knep och knåp (knop…höhö) på segelbåten
-
Att gå in ett par nya vandringskängor
Det gör inte bara ont när knoppar brister, det gör också ont att gå in ett par nya vandringskängor. Ett par nybörjarmisstag, så ser hälen ut som en flådd säl. I sommar ska vi inte åka runt halva jorden för att dra ut på upptäcktsfärd. Vi ska utnyttja det vi har precis runt hörnet och segla i Oslofjorden och vandra i fjällen. Det blir inte bara billigt, det är också på tiden att vi reser mer i Norge. Världens kanske vackraste land ska få alla våra semesterveckor i år Fem minuter med buss hemifrån så är jag ute i Nordmarka. Ett perfekt ställe att gå in ett par nya vandrarkängor. Jag…
-
Nu packar vi in båtis för vintern
Det är inte bara finlir med båtliv. Det är lätt att längta efter soliga dagar med lätt bris när en med frusna fingrar förtöjer pärlan för vintern. Men Malmøya är alltid en fröjd att vara på! Hon ska ligga i hela vintern. Mattis ska dra ur och om all el, jag vill måla och klä om dynor. För att det ska gå behöver vi slå in hela båten i ett litet paket. Så idag har vi monterat ställning som vi kan dra presenning över. Med en liten kamin i så blir det varmt nog att jobba i alla minusgrader som finns (typ). Det tog hela dagens dagsljus, men även om…
Du kanske också gillar
Att dyka med valhaj är varje dykares våta dröm
Så kan du också resa mer i år
Snorkling i Kambodja
-
Topptur till Grefsenkollen: en gratis aktivitet i Oslo
Grefsenkollen är min närmaste topptur. Till fots tar det mig mindre än en timme att komma upp. Nedanför sprider stan ut sig och om det är klart väder ser en långt ut i fjorden. Så en helg i den norska huvudstaden behöver inte bara vara vin och sång och dyra restaurangbesök. Att ta apostlahästarna upp på Grefsenkollen är gratis. Om du inte väljer att äta på den prisade restaurangen i toppstugan … En god anledning till varför det är värt att besöka Oslo på vintern!
-
Segelbåten har ankommit till sin hemmahamn
Rikard och Mattis har kämpat med kuling, och totalt stiltje, hela helgen – och nu är hon här! Segelbåten är framme i Oslo! Nu ligger hon tryggt på Malmøya. Medans jag har tagit en tur till Floda och klappat på tvillingbebisar, jobbat och kämpat med att repetera lite matteregler (ska skriva högskoleprovet – vad tänkte jag där?!) har mina män tagit segelbåten sista etappen till hemmahamnen i Oslo. Vi köpte den utanför Göteborg, och hon har fått vila någon vecka vid stugan i Smögen. Nu är hon äntligen här. Och nu ska vi försöka förlänga båtsäsongen och njuta på havet under hösten. Lyckan när håret trasslar, när saltvattnet stänker och…
-
Besseggen är kanske världens vackraste vandring
Jag förstår såhär i efterhand inte hur jag har kunnat missat Besseggen. Det är nog Norges mest populära vandringsled, och den är det definitivt av en orsak. Det måste vara en av världens vackraste vandringar. Nationalparken Jotunheimen (som ungefär betyder ”Jättarnas hemvist” på någon slags gammelnorska) nås från Oslo på bara ett par timmar med bil (eller buss), och i de södra delarna hittar en Besseggen: Norges mest populära vandringsled. Den ligger på 1000 meters höjd, och sträcker sig lite över 1700 meter över havet. Det är inget superberg att bestiga, men det är ändå ingenting för höjdrädda (som inte är ute efter en utmaning det vill säga). Åtta timmar…
-
På cykel längs strandtäta stigar i Norge
När en tänker på att turista i Norge tänker en kanske: dyrt, fullt i fjordar, får. Det är sant, men också falskt. För det finns så mycket mer! En av våra härligaste helger i Norge den här sommaren (hittills) var när unnade oss på altanen i mitt vecko-hus och cyklade Kyststien från Tønsberg till Horten. Vi stannade och åt krabbelurer i Åsgårdsstrand och fick språka lite med han som tidigare rånat lite banker, men nu öppnat café (finns flera artiklar om honom på det där internet). Vi kollade in Munchs hus och hälsade på kossor. I Horten köpte vi en vinflaska och picknick, och vände sedan hemåt. Flera stopp, lågt…
-
Oslos bästa solnedgång är från fjorden
Alla skulle ha en vän med en båt! Vi är lyckliga båtkompisar och firade fredagsnatten på sjön. Det är någonting magiskt att se en solnedgång, och vips så är klockan tolv. De här sommarnätterna när det aldrig blir mörkt är verkligen magiska. Otroligt påfrestande att gå och lägga sig när det fortfarande är ljust ute dock. Men eftersom det snart vänder och blir mörkt hela dygnet igen är det lika bra att inte klaga! Att sedan se himlen brinna genom toalettfönstret på puben är inte så tokigt…
-
Som nybörjare på cykel i Oslomarka får en ha lite tålamod
Idag har jag ramlat på cykel. Två gånger. När hände det sist liksom? Snacka om att det med att ha en cykel fäst på fötterna är något en måste vänja sig med. Men det går fort framåt! Tre mil har vi trampat idag. Det är fortfarande snö på stigarna i Nordmarka, så vi svängde runt och vände på en av grusgångarna uppe vid Maridalsvannet. Då ramlade jag första gången. I en gyttjig blandning av snömos och småsten. Eftersom det var första gången jag cyklade utomhus med klick-pedaler på var jag nog beredd på att ramla, men ändå. Det kändes … ovant. Och lite förnedrande. Ramla på cykel liksom! Vi fortsatte…
Du kanske också gillar
Små stugor och stora slott på cykel runt Saltsjö-Duvnäs
På cykel längs strandtäta stigar i Norge
