-
Fredagsförvirringen är total
– Alltså, kolla där! *jag pekar mot en uppsättning bilder i ett skyltfönster på vad som ser ut som en frisörsalong* – Ja? – Finns det inte fler frisyrer eller?? *skrattar högt och slår mig för knäna* – Eeeeh? – Men ser du inte? Det är ju åtta bilder, men hon har samma frisyr på alla! – Efter vad jag vet är det väl sjukt ovanligt att byta frisyr mellan tagningarna på ett passfoto? *sparkar lite i gruset* – KANSKE…. Snörpligt Rebecca. Det finns fler än en frisyr i Kina. Stopp där! Någon annan hade lite bråttom imorse när han satte på sig Norge-jackan. Snabb!
-
Typ ett skämt om fåglar i bur, kanske
Vi passerar en park. Det är en ganska liten park, utan belysning. Under de tunga lövkronorna är det ganska dunkelt. En samling på runt 15 äldre män i keps sitter runt bord i sten. De spelar mahjong och skrockar. Det är en klassisk scen i en klassisk park i Kina. Så utspelar sig följande: – Alltså, hänger fågelburarna här hela natten? Att ingen släpper ut dem. Verkar så himla taskigt att ha tio burar med fåglar hängande i träden när deras kompisar flyger omkring. – Täleken, jag tror det är farbrödernas. Gubbarna tar med buren ut och rastar fågeln. – Men varför? – Kanske det är status. Något som hängt…
-
Som utlandssvensk är IKEA lite som att komma hem
Lingonsylt. Hjortronsaft. Bilder på röda hus med vita knutar och lass med köttbullar. “Hej då!” står det i glada bokstäver ovanför utgången och “Smaklig måltid!” med sirlig skrift i restaurangen. Även om vi i princip bara varit på resa i drygt tre månader har vi varit exilsvenskar i över fem år innan det. Även om Norge är så nära det går att komma utan att vara kvar i Sverige är det ändå inte samma sak… Några saker är annorlunda på IKEA i utlandet. De serverar starköl och säljer Absolut Vodka. Den välkända glasflaskan med starksprit är ursnygg i utgåvan “Wild Tea”. Jag äter mina köttbullar med chopsticks och i desserthyllan…
Du kanske också gillar
Hipsterns hangout Ho Chi Minh City
Vykortsvackra Calangaman Island
Äventyr med ånglok på norra Borneo
-
Kinesa på IKEA i Kina
För ett tag sedan var det rubriker i bland annat Aftonbladet om kineser som kinesade på IKEA i Kina. Vi tänkte göra en trendspaning och bli med i gänget. Ta en kopp te i vardagsrumsavdelningen och testa några sängar. Ta en liten sovpaus mellan värmeljus och disktrasor. En 20 minuter lång resa med tunnelbanan söderut i Chengdu och vi stod framför en gul och blå dröm. En stor, fyrkantig byggnad full av allt som går att sakna från Sverige. Knäckebröd och köttbullar till exempel. Dock mötte vi till vår besvikelse inga kinesare. Många kineser, men ingen som hade medtagit fika eller bäddat ned sig för en lur i någon MALM-säng.…
-
Helsingfors, den ärligaste staden i världen? På fullaste allvar…
Reader’s Digest gjorde nyligen ett plånbokstest. De tappade bort 12 plånböcker i 16 städer runt om i världen och resultatet blev att Helsingfors var den ärligaste staden i världen, eller i alla fall i testet. Helsingforsborna lämnade tillbaka 11 av 12 upphittade plånböcker. På andra plats kom den största staden i Indien, Mumbai (eller Bombay som den curryälskande, sjungande doktorn skulle ha kallat den). När vi besökte Helsingfors i början av augusti fann vi, konstigt nog, att finländarna kan vara nog så oärliga. På Tullmuseet, vid Sveaborgs fästning, fanns några av dessa representerade av smugglare. När det infördes spritförbud i Finland 1919 skapade smugglarkungar sina riken i Östersjön. Dessa mystiska män…
-
Skorpan fyller år och han önskar sig en ny frisyr
Jag älskar denna man. Han är mitt resesällskap och min pusselbit. Den som tar fram det bästa i mig, får mig att våga och skratta. Det är något skimrande över att ha någon så nära, så enkelt. Jag älskar också att håna denna man. När hans frisyr blir allt mer lik en tupé och hans främsta stilförebild skulle kunna vara Donald Trump är det samtidigt okej att håna denna man. I tillägg blir det också väldigt enkelt. Låt oss älska och håna Mattias idag! Hurra! Hurraa! Hurraaaa!!
-
Att bli bortskämd av sina vänner gör mig knäsvag och att hänga med bästis är som balsam
På den fjärde dagen kom Jossi och Andreas med motorbåten och lade till vid oss. Det var dags för oss att mönstra av Esperanza och åka till till stan. Efter en dag på sjön gasade vi in till Netzska Villan på Ingarö (i några fler knop än vad vi tidigare gjort..). En skagentoast på bistron och en dusch gjorde oss gott. Lika gott som att få träffa vännerna och trivas på altanen en kväll! Att som bonus få skägget barberat, busa med katter och äta blåbärspaj gör verkligen saken bättre. Stafetten mellan stoppen fortsatte med att Mariii och Kenny kom ut med kaka och mjölk. En promenad och fika i…
-
Det stormar i mitt lilla tonårshjärta
En man med fjäder i hatten, lockar i pannan och spretiga ben är på Allsång. Det är sommarsol och sjömansglädje. Melodier och felsjungningar. Det är någonting särskilt med Håkan, som gör att jag i en galen tid ändå ställer alarmklockan och slår mig ner i soffan för ett program jag annars aldrig ser. Sen kommer Anton Ewald och ser ut som om Michael Jackson kastats in i en JC-reklam producerad av Avicci. Jag ler och målar naglarna. Igår log jag också! Vi imiterade en T-rex som drack öl. Flera öl. Och åt flottig mat! Maria gav oss det härligaste presentkortet någonsin och Daniel fick dåligt samvete (och tårar i ögonen…
-
Det kostar inte bara blod att vara utan barn
Idag har jag bytt p-stav för tredje gången. Det är en ganska liten operation, men jag minns inte att det var så stort obehag. Hon karvade i min arm, med (förhoppningsvis) sterila instrument, i nästan en timme för att få ut den vita, lilla rackaren Hudvävnaden har under några år kapslat in staven i ett fint nät. Som i en trygg kokong var den inbäddad i en varm filt, under mitt skinn. Jag är inte särskilt känslig för det här med blod, nålar och doktorer. Men idag var det en pärs. Det var jobbigt att se hålet bli större och större (ska hon skära av hela armen för att få…
-
Jag lever i ett litet undantagstillstånd
Lägenheten är nu en spillra av vårt hem. Det växer fram flyttkartonger och högar med gamla hudavlagringar. Vi flyttar snart. Vi städar inte längre. På sin höjd moppas golvet av, där vi går. Spisen torkas av i en svepande rörelse och handfatet har tandkrämsfläckar på kanten. Sängen ser ut som en t-rex har bäddat den, blommorna slokar och fruktkorgen är full av krafs (högar med post-it:s, sladdar, smycken, häftapparat, kortlek, gamla batterier, en klocka, bankdosor, räkningar osv). Det här är inte längre mitt hem, det är en katastrofzon Kanske är det bra med en övergång. Kanske är det helt naturligt att vi inte bryr oss längre. Om mindre än två…
