Panama

Direkt från höglandet i Ecuador kom vi inflygande över Panama City i skymningen den 23 mars 2011. Där mötte vi upp två vänner och valde att hyra en bil och köra igenom en del av landet. Tacksamma, men opersonliga, motorvägar gjorde resan behaglig. För att komma ut ur bekvämlighetszonen valde vi mer eller mindre att åka vilse på eget bevåg, och tack vare det fick vi med oss mer av landet än reflektioner av verkligheten.

Hyrbil rekommenderas, men tänk på att inte bara gasa på – bromsa in och kliv ur och upplev!

Resan genom Panama

Eftersom Panama City var första mötet med Centralamerika tänkte vi genast att här är allt skimrande skyskrapor, nylagda motorvägar efter en gyllene strand och välpressade dräkter. Det är inga problem att finna en fancy shopping, svindyra cocktails eller någon som kan engelska (staten uppkom på amerikanskt initiativ för att få till Panamakanalen). Att huvudstaden kallas Centralamerikas Miami är fullt förståeligt. Nöjeslivet lämnar nog ingen besviken, men fastna inte bara i den pulserande natten!

Viktigt är att inte missa att det också är en fantastiskt stad för en upptäcktsfärder. Vill du bege dig tillbaka till en tid där pirater härjade i området? Historier om plundring, gömda skatter, hemliga gångar och hemska tortyrhålor finns det gott om i rutinerna av det gamla Panama City (Panama Viejo). Staden, som var en spansk utpost för expeditioner till Peru, växte och hade vid plundringen 1671 (ledd av den brittiske piratlegenden Henry Morgan) cirka 10 000 invånare. Många dog och enligt berättarna brann det i flera dagar. Myterna om vad som hände är, oavsett sanningshalt, otroligt spännande.

På vägen ut från Panama City tog vi omvägen till Miraflores-slussen för att få uppleva Panamakanalen. Vi följde sedan motorvägen längs med kusten och vek ofta av. Oändliga stränder av svart vulkanisk sand hittade vi vid nästan alla avfarter. När vi började komma upp på lite högre höjd och närma oss målet med roadtripen (Boquete) ändrades klimatet. Den fuktiga luften och grönskande dalar bäddar in området i en mjuk, härlig filt. Här blomstrar allt! Det finns plantager, fjärilsfarmar, konstnärsträdgårdar och otroliga vandringsleder. I tillägg finns det många aktiviteter för den som söker kickar (forsränning, downhill etc), så det finns ingen risk att gå syssolös..

Vi besökte också Bocas del Toro, en ögrupp på den karibiska sidan. Bocas är otroligt välbesökt bland turister och första intrycket är otroligt rörigt. Det är många som vill visa dig hostels, ordna utflykter och allt tänkbart. Efter en natt fick vi tipset om att flytta över till Bastimentos. Vilken succé! Ön har några hostels (Tio Toms är det mest populära) och passar utmärkt för att ta dykcertifikat. Det holländska paret på Scuba 6 Diving ger dig som nybörjare en fantastisk start på dykningen. We got wet with Robbie!

Missa inte heller att besöka eco-farmen “på toppen” av ön samt att promenera över till stranden på andra sidan. Där hittar du snabbt någon local som kan visa dig hur du ska fånga vågorna med bräden.

Väl tillbaka på Isla Colon tog vi turen vidare ut mot Playa Bluff. Längs med kusten är det otaliga surf spots och strand, efter strand, efter strand.. Trampa på och du hittar ett eget paradis!