-
Åka motorcykel bland molnen i Vietnam
Nu är vi i några av Vietnams mest avskilda delar och vi är vandrande lyktor när vi rör oss i byarna och längs vägarna. Vägen till Sinho från Dien Bien Phu var helt magisk och fullkomligt hänförande. Även om molnen hänger efter oss likt svansar av sockervadd är vyerna fantastiska. När vi kör känns det ibland som det regnar, men när vi stannar är det bara molnens fukt som slängs mot oss i farten. Fram tills det började regna på riktigt, men det är en annan historia… Vårt nästa mål är Sapa. En turistfavorit i norra Vietnam där människor vandrar och slappar. Om dagens körning var imponerande och nervkittlande kommer nog…
-
Världens värsta bro?
På fälten kring Dien Bien Phu besegrade Vietnam de franska styrkorna. När de franska ledningscentralerna flyttades ned i bunkrar såg de tidigare så propra europeerna plötsligt ut att faktiskt förlora. Kring bron Muong Thang finns flera olika bunkrar, och av den ena återstår endast en liten grop med ett plakat. I bunkern tog en fransk kommendör livet av sig när han hörde skott från vietnamesiskt artilleri från de närliggande bergen. För att undvika en säker död, eller en oändlig skam vid hemkomst. Den gamla bron som hänger över floden ser också ut som en säker död. Hålen rymmer flera människor, brädorna kastas omkring när mopparna passerar och ställningarna kan aldrig…
-
Längs vägarna i norra Vietnam
En dag på vägen i Vietnam är ett helt liv lär en vis kvinna någon gång sagt (jag, efter dagens tur). Vi räknar inte timmar eller mil, men försöker hålla koll på ungefärliga körtider och avstånd för att ha ett hum om färden. Ändå, vi går långt mycket mer på upplevelsen längs vägen än på att nå målet. Det är vägen som gör mödan värd, har en annan vis kvinna en gång skrivit (Karin Boye – I rörelse) och det är den första dikt som fastnat i mig (tack Mäds!). Så sann! Oändligt är verkligen vårt stora äventyr. Dagens första stopp var på en lokal marknad. Vi blev förföljda av…
Du kanske också gillar
Spåren efter stormen
Vi phustar ut på Phu Quoc
Vattenbuffeln som följeslagare
-
Världens vänligaste folk bland vackra vyer och vindlande vägar
Tredje dagen på vägen bjöd verkligen på magisk körning. Mjuka kurvor kring bergskammar, fantastiskt vackra vyer och lite trafik. Bortsett från att en förvirrad hundvalp höll på att irra sig ut framför mig och att en lastbil körde om en annan precis i ett möte har dagen på vägen varit otrolig. Snitthastigheten har gått upp och vi nådde vår destination redan innan klockan lunch. Tre timmar och 12 mil avverkade. Vi har verkligen guppat dessa timmar. Hål och ojämnheter i vägen gör att det ibland är som att åka mc på en gummiboll. Det, tillsammans med att vi har ganska mycket packning, gör att cyklarna slits en del. Större delen…
