Englunds på äventyr
Jag ligger vikt som en räka i en sardinliknande burk till säng. Under mig ligger sex personer på rad, axel mot axel. De har fått bäddarna längst bak i bussen, med lite extra utrymme till benen som tack för besväret. Tre rader av sängar med smala gångar emellan. Två våningar av små, små bäddar. Med
Mattias blir frustrerad för att jag studsar uppför trapporna mot utkikstornet och pekar uppgivet på skylten som säger ”Please, slow down”, men jag älgar vidare. När benen jobbar är kroppen glad. Med olika motivationsnivåer vandrar vi uppför risterasserna Dragon’s Backbone vid byn Ping’an, i kommunen Longsheng, två timmar norr om Guilin. Ett sceneri väl värt
I byn Huangluo lever en speciell gren ur minoritetsfolket Yao. De kallas ”Röda Yao” och här har kvinnornas hår länge varit heligt. Tidigare var det bara mannen och barnen som fick se kvinnornas långa, svarta hår. Sedan 1987 har de släppt ut manen och nu visar de upp de imponerande längderna. Kvinnorna hanterar vant längderna
I det sista har aktiviteterna gått i ett. Vi har transporterat oss till Guilin, vandrat, åkt bambubåtar, mött människor och haft närkontakt med en vattenbuffel. Vi har sett de sträva bufflarna kämpa genom gyttjan på risfälten. De starka djuren används ofta av tacksamma risbönder. Bufflarna har stora horn, starka ben och snälla ögon. Nu har
