Ni vet hur en efter att ha besökt ett nytt land berättar om människor. Hur de var, vad de sa, hur deras kaffe smakade. Det är en konst full av generaliseringar och fallgropar, men ändå någonting intressant. För människor är verkligen en resa. När vi seglade med Balatik genom Tao fick vi reda på att
Tagg: Människor
Det finns vissa saker jag saknar med Sverige. Kanske kan det vara lite provocerade att sakna någonting vi lämnat, men jag tror att det är oundvikligt att aldrig riktigt vara nöjd, även fast en trivs. 1. Kranvatten VILKEN JÄVLA LYX DET ÄR ATT KUNNA DRICKA VATTEN DIREKT UR KRAN. Vatten, så självklart för oss i
Det här med att vi ofta hatar folk, men älskar människor är nyckeln till mycket. Möten skapar magi. Att verkligen se en person, höra om ett annat liv och försöka se nya perspektiv är så himla viktigt. Utan det tappar vi bort att vara människa. Volontärerna i Vietnam får verkligen mycket av den varan, och
Att mötas på paradisön Phu Quoc var verkligen inte en dum sak att göra över jul. Från när vi rusade in i deras bungalow och ropade ”HEIA NORGE!” till sista solnedgången var dagarna fantastiska. Ön är relativt liten, turismen relativt ny. Servicen är inte perfekt, utbudet på aktiviteter till viss mån begränsat och nattlivet är
Det här med att byta år, göra bokslut, börja på nytt är bra. Det är nyttigt att utvärdera, reflektera, stanna upp och se sig omkring. Vi borde göra det varje morgon. Vara där vi trivs och känner oss trygga. Jag vill passa på att vara tacksam och ödmjuk inför att 2013 verkligen har varit ett
Vi har följt några av den mäktiga Mekongflodens grenar norrut. Semestern har vi lämnat kvar på Phu Quoc och vi är återigen en del av verkligheten i Vietnam. Vi har verkligen njutit av att vara turister, men också saknat en del av upplevelserna som vägarna ger. Direkt tillbaka på fastlandet minskade alla priser med mer
När Vietnamkriget pågått i 10 år ungefär stod området kring den lilla fiskebyn Vinh Moc under hårda angrepp från luften. Byn ligger i det demilitariserade zon (DMZ) som upprättades mellan Nord- och Sydvietnam, men blev istället en av de hårdast ansatta platserna i landet. För att rädda byn grävde invånarna ett nästan 2 km långt
I byn Huangluo lever en speciell gren ur minoritetsfolket Yao. De kallas ”Röda Yao” och här har kvinnornas hår länge varit heligt. Tidigare var det bara mannen och barnen som fick se kvinnornas långa, svarta hår. Sedan 1987 har de släppt ut manen och nu visar de upp de imponerande längderna. Kvinnorna hanterar vant längderna
En rund, grönspräcklig pumpa kommer flygande. DONK! Den slår i backen och spricker. Sen kommer en till. Och en till. Och en till… Likt granater flyger de över det rangliga trästaktet. Stigen ser ut som en grönsaksmassaker. Vi går fram och tittar och ser två små ryggar försvinna runt ett hörn. När vi tittar runt
Kinesiska resenärer som kan engelska förbarmar sig ofta över oss, även fast det kanske inte alltid behövs. De sköter snacket i receptioner, visar vart vi kan köpa bussbiljetter, erbjuder sig att följa oss dit vi ska och bjuder in till aktiviteter. Vi känner oss ibland som förvuxna barn som blir ledda runt likt handlingsförlamade. Välviljan
