-
Första intrycket av München
I Tyskland kan man inte vänta på att låta sig charmas, det är bara att försöka hänga med. Man kan få nej på frågor om rätter går att dela som en förrätt, när golven moppas är det bara att hoppa undan och det kan vara tufft att bli förstådd ibland. Det är tydligt att vi är på kontinenten, för husen har blommor längs fasaderna och luckor för fönstren. Ändå är det nästan precis som hemma, fast annorlunda. Ölet smakar bättre, portionerna är (jättemycket) större och luften är varmare. Fast servicen är lite … Kanske inte sämre, snarare “rakare”. NEIN! Stopp!! Stängt! Fyra damer vevar med händerna och tittar på mig…
-
Äntligen är jag trendig igen!
Varje gång jag är trendig handlar det om tur. Jag råkade snubbla i ett par randiga skor eller gå på något träningspass som visst haft ett uppslag i ett glossigt magasin. Nu har det hänt igen. Mina matvanor har fått en titel. Jag är flexitarian. Trendigt! Vi ska pulla pork i flera timmar och bara äta djur för att bli smala. Är inte det jävligt trist? Det känns äntligen som att ätt-rött-kött-tills-du-dör-cykeln håller på att vända. Mia Skäringer skrev en krönika som blev en av de mest delade genom tiderna och kanske, kanske anar jag att allt fler delar medvetna artiklar om vad vi gör med våra djur och vår natur.…
-
Mumsigaste maten i Kambodja
Kambodja delar mycket matkultur med både Thailand och södra Vietnam, men det är ändå annorlunda. Mustiga, Indieninspirerade currygrytor och frasiga baguetter finns det gott om. Maten är inte särskilt stark och sötvattensfisk är vanlig. Även om vi ätit en hel del gott i Kambodja delar vi bägge samma favorit, den pannkaksliknande rätten bánh xèo. Vi hittade den av en slump längs med en gata vid floden i Pursat. I en stor wokgryta stektes tunna pannkakor av gult rismjöl. De fylldes med groddar och köttfärs och veks sedan dubbla. När vi blev serverande ställdes det även fram ett stort fat med färska örter och flera skålar med små såser toppade med hackade…
-
Maten i Vietnam
Någonting som är konstant är att våra matvanor varierar väldigt. Ena dagen äter vi en varsin halva vattenmelon till middag, nästa en hel buffé. Vi äter ofta på lokala hak längs vägarna, men ibland på rekommenderade restauranger. Generellt sett är standarden på maten i Vietnam hög. Fartfylld chili, färsk ingefära, ett knippe koriander, några blad från busken runt hörnet, mynta och en vågad mängd vitlök. Precis som jag vill ha det! En bra middagsstund i Vietnam innehåller ofta hög musik, ackompanjerat av trafikljud. Flera fat dukas fram och blir alla tomma var det för lite mat. Frågan om du vill ha påfyllning är inte ovanlig. Ibland kommer de till och…
-
Hipsterns hangout Ho Chi Minh City
Kaféet Velo de Piste snubblade vi över på promenad i Ho Chi Minh. Här har de inte bara öppet jämt, utan de har både bulldogs och kaffe också. Inredningen är (i vietnamesiska mått mätt) fantasifull och berlinsk. Parkeringen pryds av en mustasch, det hänger cyklar i taket och gästernas glasögon har tjocka, svarta bågar. Oavsett om du bara vill ha en kaffe eller köpa barhands till din tvåhjulade skönhet finns lösningen här. Värt en omväg!
-
Nyår i Ho Chi Minh City firas bokstavligen en korsning
När de centrala avenyerna i Ho Chi Minh City spärras av för trafik är det tydligt att också det gregorianska nyåret firas stort i Vietnam. Skyskraporna skriker ut “2014” från toppen av taken, blinkande stavar och konfettipoppers säljs längs vägarna och festfina folk susar omkring på mopeder. Alla gator med gnistrande dekorationer spärras av på kvällen och all trafik omdirigeras. Trängseln är total och kaotisk. Färdriktningar spelar ingen roll, där det finns plats finns det färdmöjligheter. Hela centrala Ho Chi Minh City är i rörelse, fram tills tio minuter innan tolv då alla vänder sig mot floden och väntar in fyrverkerierna. Nyårsfirandet i Ho Chi Minh City var verkligen härligt.…
-
Från första griljerade hunden till sista kycklingen
Dag två på vägen lämnar vi låglandet bakom oss. Vi har hostat upp för branta berg och rullat nedför andra sidan, hänförts igenom bergspass och frusit om fingrarna. Innan avfärd imorse letade vi frukost. När vi satte oss ned på varsin metallpall i en gränd hade vi gjort den lokala marknaden i Hoa Binh. Där fanns allt det vanlig. Biff, fisk, fågel, frukt och grönsaker, samt något så ovanligt som två griljerade hundar. Precis efter att jag blivit tjenis med en strävhårig, ljusbrun och fullkomligt underbar liten terrier stötte vi på två snarlika släktingar på slaktarns bord. De små tassarna hade stelnat i steget. Det såg precis ut som att…
-
Matgator i mörkret och smaker som smällkarameller
Jag är inte särskilt petig med maten, egentligen, men jag är otroligt dålig på att vara ovetande om vad jag äter. Jag gillar inte överraskningar i munnen. Inte heller är min önskan om att äta ovanliga eller konstiga djur särskilt stark. Frukt, grönt, träd, rötter, blad, frön och gräs – hit me! Skalbaggar, ormar, skorpioner och sjöstjärnor göra sig icke besvär. Det bryr sig inte knallarna på den nattliga marknaden i Hangzhou om. I horisonten vilar det upplysta templet från sin plats på en kulle ovanför staden Lukten av nyfriterade kycklingfötter är söt och tung. Den lägger sig som en klibbig hinna i svalget. Oset från pannan är ett moln…
-
Frukost i Kina
Innan det är dags att starta en dag full av gåing och trädgårdar gäller det att ladda magen full. Längs med kanalgatorna i Suzhou finns stort utbud av europeiska och amerikanska frukostalternativ, men vill du äta dig ordentligt mätt på kinesiskt vis gäller det att ta rygg på en lokalbo. På en diner i närheten av Suzhou Museum åt vi frukost en dag tidigare i veckan, under vår lilla turné runt floddeltat väster om Shanghai. Alla gäster var män i piké, bakom disken stod äldre damer i välanvända förkläden. Menyn är för oss oförståelig, men det går lika bra att peka på vad som ser gott ut. Våra kombinationer verkar…
-
De muslimska kvarteren i Xi’an pulserar om natten
Xi’an har nästan lika många invånare som Sverige. Det är en av de äldsta städerna i Kina, med mer än 3100 år av dokumenterad historia. Med sitt centrala läge i nordväst blev Xi’an, som den östra ändstationen för Silkesvägen, en av de mest betydelsefulla städerna i Mittens rike. Den har varit huvudstad i Kina under flera av de viktigaste dynastierna. Utbytet mellan öst och väst var stort i staden och källor gör gällande att Islam introducerades och tilläts redan år 652 av kejsaren Gaozong under Tang-dynastin. Han konverterade inte själv, men var imponerad av Muhammads följeslagare Sa’d ibn Abi Waqqas som gjorde besök i Xi’an. Idag finns sju moskéer i…