Efter en natt med regn smattrande mot juntans kupoltak är vi så nöjda (igen) med att ha valt jurta istället för tält. På vår färd mot vulkanen Khorgo passerar vi staden Tsetserleg. Den ligger utefter bergssidan och när vi plötsligt befinner oss i folkmyller känns det som stadens alla 17 000 invånare står och skriker
Tagg: Mongoliet runt
I kulturlandskapet Orkhon Valley (Orchondalen) ligger det återuppbyggda klostret Tuvhun på 2600 meter över havet. Vi kör uppför på leriga vägar. Efter en stund smalnar vägen av och vi fortsätter till fots genom skog som skulle kunna vara en del av svenska fjällen om sommaren. Efter en och en halv timme kommer vi fram till
När vi nu färdats norrut har landskapet förändrat sig. Mer grönt. Mer vatten. Ett öppet landskap som vinden älskar. Den susar ständigt i öronen och över bergskanterna. Även om landskapet blivit mer varierat förblir maten mjöl- och djurbaserad. Smakerna är enformiga och maten har blivit mer förnödenhet än nöje. Även om jorden är bördigare har
Några få kilometer utanför staden Kharkhorin ligger klostret Erdene Zuu, ett av få kloster som delvis undkom Mongoliets kommunistiska förföljelse. Khorloogiin Choibalsan försökte, men stoppades av Stalin innan det förstördes totalt. Den sovjetiske ledaren menade att klostret behövdes. Erdene Zuu blev ett exempel på kommunismens religionsfrihet och visades upp för utländska besökare. Kanske fick besökarna
Det ryska inflytandet i Mongoliet har under 1900-talet varit starkt. Tsartrogna styrkor har drivit ut kinesiska motsvarigheter. Den Mongoliska folkrepubliken utropades 1924, efter att Yttre Mongoliet förklarat sig självständigt från Kina efter revolutionen 1911. Banden till Sovjetunionen blev efter detta allt starkare. De redan existerande förbindelserna formaliserades 1936. Inte förrän under 1990-talet ledde diplomatiska förhandlingar
När vi slår upp ögonen börjar det ljusna. Hålet i jurtans tak släpper in de tidiga morgonstrålarna. Väggarna är isolerade med fårskinn. De skyddar mot värmen och håller nattens kyla ut. Längs med träkonstruktionen som håller ihop det nomadiska tältet är det fäst med rep taglet av hästhår. Dörren är målad orange och dekorerad med
I soluppgången fortsätter vi nedåt bergspasset. På ett ställe blir passagen så smal att bilen knappt, knappt tar sig igenom. Precis utanför fönstret står berget. När vi kommer igenom passagen öppnar sig landskapet och vi ser vida omkring. Stäppen är så ändlös att det känns som att världen bestämt sig för att vara platt. Naturreservatet
När vi färdats längs de vindlande små vägarna har det kissats i det fria. Det är verkligen inga problem, utan upplevs snarare som en otrolig frihet mot de små båsen som sätts upp i befolkade områden. Ibland är det inte mer än ett bajshål med tre skraltiga väggar runt, ibland är det ett faktiskt bås
Färden fortsätter sydväst, genom ett bergspass. Damm hänger efter oss som en lång svans. Temperaturen ökar, luften blir torrare. Vi närmar oss en av världens största öknar, Gobiöknen. Vägen är dålig och vi vet inte riktigt hur länge vi ska färdas. Små ödlor och skalbaggar pilar runt bilen. Plötsligt förändrar landskapet sig och vi kör
Vi avreser från myllret i huvudstaden Ulan Bator fulla av förväntan. När vi når höjden och ser ned över staden äts skyskraporna upp av smoggen. Vi följer asfalterad väg söderut och vi är fnissande förälskade i att vara på tur, särskilt som vår ryska minivan VAZ är coolaste fordonet vi någonsin suttit i. En rysk
