-
Drömmen om en motorcykel börjar i butiken
Hemma kör vi mest bil, men på resa hyr vi gärna fordon på två hjul. Både på motorcykel och moped kommer livet längs vägarna så nära. Våra turer genom Vietnam och Kambodja var verkligen en drömresa, så nu börjar vi få lust att köpa hoj på hemmaplan … Men var börjar man? Vi har ett par garage i lägenhetshuset där vi bor. Det är kö till dem, såklart, men en dag har vi kanske en garageplats som kan vara både verkstad och vinterförvaring för varsin motorcykel. Tänk det?! Då skulle vi susa ut till segelbåten på Ingarö, stanna för en glass i Tollare och bara låta allt flyta. Jag är…
-
Vattenbuffeln som följeslagare
Människans förhållande till djur fascinerar mig. Vi lever i symbios med – och parasiterar på – de vi delar jorden med. Det är både en konflikt och ett band, på olika sätt. I perioder är jag vegetarian. Jag var vegetarian tills en biff i Buenos Aires fick smälta i munnen … Mitt köttätande är väldigt flexibelt, saknar konsekvens. Ibland skäms jag för fisken på tallriken, ångrar den lilla kycklingen som snubblade in i min fajita. Igår åt jag en burgare på The Border, med ekologisk högrev från Småland. Det var magiskt gott. Idag hade jag Oumph-gryta i matlådan. För mig har det ändå blivit så att jag försöker äta djur etiskt,…
-
Gott liv i Phnom Penh
Sista tiden i Kambodja började i något slags nedåtspiral. Vi hade separationsångest, ville inte göra oss av med motorcyklarna, friheten. När vi åkte runt till de olika uthyrningsfirmorna i Phnom Penh för att försöka få till en snabb deal fick vi bara nej, nej, nej. De ville inte köpa några vietnamesiska gamla hojar. Vi kände oss håglösa, hopplösa och trötta. En natts sömn, sen skulle allt vända. Efter att ha suckat ihop och tagit nya tag kopierade vi upp annonser, tejpade på ”For sale”-lappar på tankarna och drog ut för att hitta köpare på egen hand. Det, tillsammans med en annons på Facebook, gjorde susen. När vi klistrat upp annonser…
-
Vietnam runt på motorcykel
Vi har sett varenda vrå av Vietnam skulle en kunna säga. Resan startade lätt med en loop genom norra Vietnam. Vi ville testa och se, var livet längs vägarna någonting för oss? SOM det var. Vi fortsatte, mil efter mil efter mil. Våra kära motorcyklar Bonnie & Clyde har tagit oss genom hela detta långsmala land. På grund av möten med människor drog vi först söderut ganska hastigt, hela vägen ned till Phu Quoc för att fira jul. Sedan åkte vi ologiskt nog norrut igen, till Danang och Hoi An, för att sedan ta oss in i nordöstra Kambodja. Eftersom vi hade tre månaders visum i Vietnam var vi ganska lugna…
-
Rundtur i Kambodja på motorcykel
Att åka motorcykel i Kambodja är att färdas genom både tid och rum, upphöjt i kvadrater. Vi har färdats genom den djupaste djungel, över böljande bergskedjor, längs kanten av vidsträckta risfält. Vi har åkt i sand, på asfalt, genom grus. Vi har vält, kört av vägen och skrattat högt i körglädjens rus. I Kambodja finns fantastiska tempelruiner, lockande landsbygd och vägar för alla smaker. På motorcykel kommer du människor närmare inpå livet. Vinden susar i öronen och du har friheten att stanna när som helst. Du kommer se barn rida på vattenbufflar, möta nyfikna människor och förvånas över hur varje hus både är ett hem och en verkstad. För den…
-
Genom Koh Kong-korridoren
Vi har kört vår sista upptäckarsträcka. Från Koh Kong till strandparadiset Sihanoukville går väg NH48 genom de södra delarna av Kardemummabergen. Här flyter fantastiska floder, vattenfall gömmer sig lite uppströms och elefanter vandrar i det vilda. En värdig sista åktur. Nästa gång vi lägger ut är det för att åka och sälja cyklarna… Längtan till havet var dock starkare än vår vilja att uppleva Kambodjas växande ekoturism. Vi hoppade över Chi Phat, där tjuvjägare skolats om till guider, och for vidare. Ändå, vägen var helt otrolig. Körglädjen total. Här finns möjligheten att turista i orörda miljöer.
-
Fortsättningen på äventyret över Kardemummabergen
Murphy har ju en lag som säger att om någonting kan gå fel så går det fel. Jag är inte riktigt en anhängare av hans lag, men jag är beredd att sträcka mig till att en olycka sällan kommer ensam. Kardemummabergen bjöd verkligen på motstånd, men i en fantastisk miljö. Samtidigt som klockan slog 13.00 lade vi ut från den lilla bergsbyn Promoui, som egentligen mest bestod av en rondell. 12 mil kvar till målet och vi hoppades att vi skulle nå fram samma dag (vilket vi också skulle ha gjort om vägen höll samma kvalitet som under förmiddagen). När klockan blivit 15.00 hade vi kommit lite över 2 mil.…
-
Äventyret över Kardemummabergen i Kambodja
Vi har haft ett äventyr på Äventyret. Istället för att åka runt Kardemummabergen som skilde oss från havet valde vi att åka över dem. Efter nästan tre månader på vägarna börjar den delen av resan lida mot sitt slut. Nu rycker vi en sista gång tänkte vi och gav oss mot de kryddiga topparna. Vi visste att vägen var dålig och vi kände till att en olycka sällan kommer ensam, men nu har vi också upplevt det. Vid frukost dagen för avfärd glider en lagom irriterande britt in på cross. Han ska samma väg som oss och vi tar följe. Det är konstigt att förhålla sig till ytterligare en chaufför…
-
Haveri i ödemarken och ett stenskott på tutten
Att åka motorcykel på vägarna i norra Kambodja är att färdas i tiden. Barn jagar rullande däck och hjul (vad ska en göra i brist på bollar?), somliga vandrar långt för att hämta vatten. Barnen går byxlösa tills de kan sina toalettrutiner och en krake började gråta när vi slog oss ned för en kaffe. Efter vad vi förstod av mammans skratt och gester så var vi nog de första vita barnet såg. Onda andar på hjul liksom. Vi fick ändå kaffe kokat över öppen eld. Sen kom den tandlösa tanten från grannbutiken och slog sig ned. De pratar glatt, fast vi förstår ingenting. En man som säljer karotter kommer…
-
Välkommen till Kambodja!
Vi har svängt vår sista kurva i Vietnam. När vi kom över gränsen till Kambodja insåg vi direkt att det finns skillnader. Här kommer våra första intryck av Kambodja. Kambodja är fattigare. Husen är av trä, motorcyklarna är ofta glada hemmabyggen. Det kan inte finnas någon lag på att ha hjälm för nästan ingen skyddar huvudet. Det finns många lastbilar utan tak och vindruta. Det ser ut som att de har kört under en för låg viadukt och kapats av på hälften. Chaufförerna sitter med solbrillor och munskydd bakom ratten (en hade till och med hjälm!). Bensin säljs ur stora fat längs med vägen och det finns inte samma kaffekultur.…
