Grefsenkollen är min närmaste topptur. Till fots tar det mig mindre än en timme att komma upp. Nedanför sprider stan ut sig och om det är klart väder ser en långt ut i fjorden. Så en helg i den norska huvudstaden behöver inte bara vara vin och sång och dyra restaurangbesök. Att ta apostlahästarna upp på Grefsenkollen
Tagg: Oslo
Idag har jag ramlat på cykel. Två gånger. När hände det sist liksom? Snacka om att det med att ha en cykel fäst på fötterna är något en måste vänja sig med. Men det går fort framåt! Tre mil har vi trampat idag. Det är fortfarande snö på stigarna i Nordmarka, så vi svängde runt
Idag gick vi in i vintertiden på riktigt. Efter att ha haft typ 18 veckor med regn och mörker kikade äntligen solen fram! Vi tog oss så nära solen vi kunde och kände oss lite som vampyrer när vi kisade i motljus. Även om skidbackarna var en enda sörja var det fantastiskt att plaska omkring
Att bo i Oslo utan att i alla fall gå en liten tur varje helg är nästintill kriminellt. Eftersom hela landet stänger igen på söndagar är det bara naturen som är öppen. Och här samlas många. Eftersom vi numera bor norr om stan har vi väldigt nära till Oslos mest centrala topptur. Att gå upp
Det finns mycket vatten i Oslo, så naturligtvis är det bäst att upptäcka staden från havet. Oslofjorden en solig dag är det inte mycket som slår. Det är lätt att bli bortskämd när en har företagsamma kompisar. Uppfinnar-Jocke och en kamrat har plockat upp den gamla pärlan Wasa II från botten och restaurerat henne totalt.
Jag har en sådan förälskelse till den här staden. Oslo har behandlat oss väl. Vi har solat, skidat, badat, hoppat, hängt, snubblat och kastats runt. Havet, kollen, båtarna, trikken, Torggata, parkerna och marka. En stad med så mycket och så bra (men svindyra nöjen). Sista helgen känns inte ens verklig. Vi kommer ju tillbaka om
När vi kom fram till vår utvalda spot vid vattenkanten var det första jag gjorde att veckla ut filten mitt i en ansamling med rödmyror. Aj, aj, aj. Så mycket för det härliga friluftslivet! Särskilt som vi cyklat en mil i uppförsbacke till østmarka (det finns lite info och bilder på Nøklevann här). Helvete vad
Redan när jag viner nedför Bygdøy Allé ser jag ansamlingen bilar i rondellen vid avfarten ut mot ön. En olycka? Är hela Oslo på väg ut till sitt tillgängliga sommarparadis samtidigt? Bilarna köar längs med den smala vägen upp mot Kongsgården. Som cyklist finns det inte riktigt plats. Bilarna ligger intill trottoaren och fotgängare med
Det är makabert att stiga in i ett rum där jägarens troféer hängts upp från golv till tak. Utan att vrida på huvudet ser vi direkt att det är indelat efter teman utifrån världsdelar. Glädjen över att se alla dessa fantastiska djur skymfas (minst sagt) av det faktum att endast huvud och hals är kvar
