Jan Emil Hermansson fyllde 52 år, sedan dog han lagom till Alla helgons dag 2003. Jag var 17 år och hade väntat på att min pappa skulle dö i 10 år. Nu har min pappa varit död lika länge som han var sjuk. Döden är alltid oundviklig, men cancern är så jävla skoningslös. Bland behandlingar och felaktiga diagnoser äter sjukdomen sig vidare genom människan. En bomb som kan brisera när som helst om den inte desarmeras i tid. Ändå måste vi både leva och låta dö under tiden.  Andras ord och mina egna texter har alltid varit ett sätt att bearbeta både ilska och sorg. Andras berättelser om när döden…