Ecuador

På Äventyret var Ecuador det sista landet i Sydamerika vi besökte, och det landet där vi spenderade längst tid. Från 27:e februari och en månad framåt var det i landet mitt på ekvatorn vi upptäckte. Det vi visste innan var att Galapagosöarna var ett måste, och att det skulle kosta. Nedanför kan du läsa om resan genom landet och allt eftersom kommer det att byggas på med reseberättelser under rubriker för varje resmål.

Så länge kan du, om du vill läsa om resan i realtid, kolla in bloggens kategori Ecuador.

Resan genom Ecuador

Vi reste med en långfärdsbuss direkt från Trujillo, Peru, och tog oss mycket smidigt över gränsen. Vi avklarade enkelt nästan 1000 km (ca 16 h) fram till Ecuadors största stad Guayaquil. Planen med besöket i staden var att därifrån ta ett flyg ut till de omtalade Galapagosöarna. Vi var införstådda med att det skulle finnas pengar att tjäna om man följde det allmänna rådet för pengaspar “Do it yourself”. Det var inte intressant att köpa en paketresa då det inte verkade vara några problem att kunna ordna praktiska saker väl ute på plats. Vi tog oss tur och retur till Galapagos via Guayaquil, och det är en historia för sig.

Rutten fortsatte norrut genom Ecuador, från den sydvästliga handelsstaden vid kusten med huvudstaden Quito, i bergskedjan Anderna, som slutmål. Första destinationen var Riobamba (2754 m.ö.h), som också blev vårt första möte med det ecuadoriska höglandet. Bara själva resan till Riobamba är en sevärdhet i sig. Att se landskapet förändras i takt med höjden är magiskt. När man sedan anländer i staden och ser vulkanen torna upp sig i bakgrunden.. ja, då är man hänförd.

Själva anledningen till att Riobamba var en destination ligger i dess historia som viktigt nav för transporter. Eftersom bergen på ett högst naturligt och väldigt effektivt vis separerar låglandet i öst med kusten i väst var det tidigt ett hinder man ville övervinna. Detta ledde till den spektakulära tågsträckan som kallas Devil’s nose (Nariz del Diablo). Sträckan invigdes 1908 och sägs vara den svåraste sträckan räls som någonsin lagts. Den förkortade restiden över bergen från 2-3 månader till 2-3 veckor.

Ett litet bakslag var att en del av sträckan var stängd, så vi fick transportera oss söderut igen till den mindre bergsbyn Alausí för att ta tåget där. Ett bakslag som ledde till någonting fantastiskt. Kommer fortsättningsvis varmt rekommendera det betydligt mindre och mer genuina Alausí som utpost för en tur på järnvägen. Riobamba passar bra för den som skall ge sig upp på toppen av någon av alla vulkanerna, men vi sparade på benkraft.

Vi skulle nu ta oss samma väg som järnvägen, vidare över Anderna och in i Amazonas. Vi reste till Baños de Agua Santa (kallas ofta bara Baños, som enkelt betyder toaletter) och fick lära oss att namnet kommer av de varma källorna som härleder ur stadens aktiva vulkan. Baños är den största utposten för äventyr i Ecuador. Det bubblade av backpackingliv och vimlade därför, såklart, av folk som oss. Det finns vattenfall, rafting, toppar att bestiga och det vimlar därför av resebyråer som arrangerar alla typer av turer. Vi lockades dit av att vi skulle kunna ta oss in i Amazonas därifrån, men chockades lite av priserna. När vi också förstod att den delen av Amazonas man kommer till från Baños är “secondary” (alltså ganska åtkomlig) valde vi att resa vidare, för att ta oss in i en “primary” del (där man ska kunna stöta på rosa floddelfiner). Vi vände i dörren kan man säga och reste vidare de fem timmarna till Quito nästan omedelbart, för att därifrån ordna en resa. Något vi inte ångrar, även om vi gärna stannat till längre om vår tidsplan tillåtit.

I Quito hamnade vi, via tips i Lonely Planet, på hostelet Secret Garden (rekommenderas!). Där träffade vi resekamrater, och lyckades boka en fantastisk tur ut till Cuyabeno Reserva. Där FICK vi se en rosa delfin, en anakonda, fiska pirayor.. och, ja – hela berättelsen om äventyret kommer.

När vi var tillbaka i Quito igen hamnade vi självklart på samma hostel. De har även ett hostel vid Cotopaxi, vilken skal vara världens högsta vulkan, som verkligen var en oas. Vi bodde i lekstugan ute på gården, och kände oss mer än hemma. En av de många platserna utefter vägen där vi kunnat stanna till på obestämd tid.

Men Äventyret måste gå vidare.. Och vi hade en flight till Panama!

Karta över Ecuador

Här är resmålen som det refereras till i texten, direkt från Google Maps.