mötet med en sloth och äntligen planering av fortsättnigen

dagen idag fortsattes med en cykeltur till Jaguar, the animal resque center. vi såg ingen jaguar (de har aldrig haft någon), men ett snarlikt djur som de kallar margay/margey typ. vad kan det vara på svenska? påminde om ett lo både i storlek och med det kattlika. jättefin, och snart dags att släppa ut hon. hon tränas på vildlivet i regnskogen här i närheten. enda problemet är att hon kommit på att grannens kycklingar är det lättaste bytet, men inte direkt bra på lång sikt för hennes överlevnad.

aporna var förkylda så man fick inte gå in till dom. besvikelse. de tog ut två piggingar, men de var väldigt skygga och tydligt bundna till skötarna. sen fick vi se sjutton olika sorters ormar (och lära oss att ormar är defensivt aggressiva) och ett par tarantellor. sen kom vi till några fåglar (två fantastiskt vackra ugglor och en galen falk bland annat) och vidare till groddammen och två caimaner.

JAHA?!?
det var det?

vi är svårimponerade nu.. vi behöver lite mer än såhär för att gå i taket eller känna att det är värt 14 dollar (som iofs går till djuren hoppas jag!). vi var helt enkelt inte så hänförda för vi sett allt detta i det fria, eller nästintill. men, de som räddade utflykten var slothsen!! de var fantastiska! de såg inte så ledsna ut som sid i ice age, utan de smålog hela tiden. den ”tvåkloade” som hängde på en volontär och skulle bli satt tillbaka i busken var låååååångsam när han fick indikationen ”hopp tillbaka” från hon. att dessa överlevt i miljoners år är ju ett evelutionistiskt skämt! ett fantastiskt bra sådant :)

sen cyklade vi runt, stannade på playa colca, badade, läste och åkte in till stan. äntligen styrde vi upp framtiden lite! vi har bokat hostel i monteverde från torsdag (bokat eftersom det är påsk och amerikanerna INVADERAR – igen), kollat upp bussbiljetter och beslutat om resrutt (lite). blir att bränna vidare till Nicaragua ganska snart i nästa vecka. här bränner vi dubbelt så mycket pengar som tidigare, så även om sällskapet snart dubblas har våra plånböcker inte kraft för allt för många utsvävningar här. synd, för vi gillar’t! men det är lite självbevarelsedrift inför att vi ska dra på vända nummer två sen.

sen tog vi en tur förbi playa negra, cyklade mer och tog en shoppingvända (utan fynd). middag, lek, dusch, bad och nu varvar vi internet – det är livet det.

men tänk att vi bara har sju veckor kvar.. jag saknar folk, men längtar inte hem. ett par veckor hemma och krama sönder systrar, mamma och kära vänner – sen vill jag ha ett par hundra tusen att bränna i frivillig världsdel under en tid. är det så mycket begärt?