-
Hänförd av Hongkong
Hongkong är en gåta, en förälskelse, en juvel. Hongkong är ett storstadsglittrande kaos och en fridfull oas. I Orientens pärla sveps man både omkull och hittar balansen. Och det går direktflyg dit. Kulturkombinationerna kittlas. Taichi möter taxfree. Doften av rostade kastanjer blandas med rökelserna från templen, där ljudet av klackar på snabba fötter klapprar över innergården. Jag lät mig förföras av att se storstadens glittrande neonljus speglas i flodens mörka vatten, jag förfördes av fröjdfullt sus och överväldigande brus. Det pirrade i magen längs linbanor högt över marken, och plötsligt stod jag öga mot öga med en flamingo mitt i centrala Kowloon. Efter den första förtjusningen brukar förälskelser svalna, men…
-
Vinterglittrig weekend i Köpenhamn
När ångan yr ur munnen och örsnibbarna rodnar är uteserveringarna i Köpenhamn fortfarande öppna. Julmarknaderna trängs på små torg, glögg ryker ur muggar, grankvistar ramar in de färgglada husens fönster. Det är jul i Danmark och huvudstaden glittrar, av julbelysning och förväntansfulla ögon. Vi ville hänga med vänner och äta god mat – då finns det väl kanske inget bättre ställe i världen att åka till än Köpenhamn? Danskarna kan det där med hygge, för att vi har haft det trevligt är att vara lite försiktig. Stekhet stad, iskalla drinkar. Tack Köpenhamn; tack för din design, dina kullerstenar, dina drinkar. Tack danskar; för att ni växlar till engelska när vi…
-
Drömmen om ett dopp
Det är mörkt, innan dagen ens är slut. Det biter i kinderna och bränner om öronen. Inget är fel, men allt skaver. Allt jag vill är att flyta fritt i klart vatten. Varje vinter har vi flytt till värmen. Ibland faktiskt flyttat till värmen. För att råda bot på det försöker vi göra kul saker i snön, vilket i praktiken betyder att åka utför. Nu har vi sålt bilen och ska se om vi fixar att leva utan en dieseltörstig dödsmaskin (förmodligen inte, men försöker att inte ta ut nederlaget i förskott). Vinterns utmaning blir alltså att ta tåget till fjällen, med pjäxor och skidor och hjälmar och termobyxor. Omöjligt är…
-
Små stugor och stora slott på cykel runt Saltsjö-Duvnäs
Äntligen har vi börjat landa lite, bo in oss. Hösten har varit hektisk, på ett kul sätt, och vi har försökt hinna med både skoj och fix – vilket gjort att inget blivit perfekt. Vi har verkligen inte hunnit med att utforska våra nya kvarter annat än under daglig transport, men vad är väl en (halv)solig söndag till för om inte en liten utflykt? Blir lycklig i själen av att ha nära till träd och vatten. Vi försökte cykla till Nyckelviken, men fastnade lite i leran längs stigarna i skogen (våra ”riktiga” cyklar va i förrådet, och våra smala citydäck var inte så förtjusta i våta, vrålhala löv). Istället virrade…
-
Vad är svart, tjockt och gott? Kaffet i Vietnam!
Det är kaffets dag idag. Ofta när vi reser saknar vi till slut saker hemifrån (tryck i duschen, lagrad ost, kranvatten), men en sak vi saknar hemma är vietnamesiskt kaffe. Efter tre månader på motorcykel i Vietnam var vi väl inkörda med kaffepausen. Vi sköljde av oss lite snabbt i ansiktet med någon vattenslang, sippade lite te medan kaffet droppade klart och pratpekade skrattandes med folks i krokarna. Kaffepauserna blev inte bara en social ritual, de blev energikickar – och inte bara tack vare koffeinet, utan för att kaffet var så rackarns gott. Sugen på ca phe? Ja me! Kallt, med kondenserad mjölk. Tanken var att vi skulle ta med de underbara…
-
Det blir fler sköldpaddor i världen
Det är något särskilt med sköldpaddor, något mäktigt och samtidigt försvarslöst. Även om de fortfarande är hotade ökar äntligen antalet sköldpaddor. Hurra! Vi och våra stora ryggsäckar var lastade på en liten motorbåt, på väg från ön Utila till fastlandet. Istället för att ta färjan fick vi skjuts av en av vår värd Ruby’s vänner, mot en peng. Plötsligt bröts vattenytan av någonting mörkt, taggigt och väldigt. Det stod i stark kontrast mot det karibiska kristallvattnet, och det tog en stund innan vi förstod vad vi sett. Havslädersköldpaddan vi såg är ovanlig, utrotningshotad. Havslädersköldpaddan i Honduras är fortfarande fascinerande för mig. Såhär i efterhand är det omöjligt att säga hur…
-
Det rycker i resnerven, då drömmer jag om Island
Nästa drömresa? Listan är oändlig … Ju mer man ser, och så vidare. Just nu längtar jag så mycket till Island att det värker i hjärtat. Här sitter vi med rykande färskt bolån och tomt på resekontot (fast vi bokade precis en julhelg i Köpenhamn – rimligt!), då drömmer jag mig bort till Island. Små hästar och vidunderliga vidder, som i Mongoliet. Branta klippor och vilda valar, som i Norge. Jag. vill. åka. dit. nu. Istället sitter jag här med ett glas rödvin och ett omålat vardagsrum. Alltså, tanken var att vi skulle måla vardagsrummet (och dela på en flaska vin) – men så skulle spacklet visst vila i 24…
-
Sommaren på Lidingö är till ända
Det är fortfarande lite overkligt att vi inte åkt ”hem” till Oslo än. Vi flyttade till sommarlägenheten på Lidingö redan i juni, men veckorna på segelbåten och det lediga livet har gjort att vardagsrutinerna inte riktigt satt sig än. Visst har det varit vardag, fast kvällarna har ändå innehållit dopp i havet och små utflykter. Nu har vi jobbat ett par veckor och på torsdag (!!) flyttar vi in i vår första egna lägenhet. Trots det vill inte känslan av att vi flyttat på riktigt inte helt få fäste. Det gör inte riktigt något, för än har vi ett par sommarkvällar kvar – fast de spenderar vi i lånelägenhet mitt…
-
Vem kan segla förutan vind?
Semestern på segelbåten har börjat. Äntligen har jag mött upp Mattias och båten, som ska få flytta hem till Stockholm. De har seglat både natt och dag för att komma till Köpenhamn, och vi fick en klassisk dansk dag innan vi la ut från hamnen Lynette. Däremot fick vi också mojnad vind. Knappt en krusning är det på sjön. Vi stannade vid Öresundsbron för ett dopp, sen puttrade vi vidare. Nu är vi någonstans mellan bron och Falsterbo, med Sveriges sydligaste spets inom synhåll.
-
Förväntansfri resa till Berlin
Vet ni? Jag ska till Berlin om två veckor – och jag har inga förväntningar alls. Jag ska träffa en vän, dricka (och äta, såklart) gott och strosa omkring. Drömmen är att ha tid att gå vilse, hitta rätt och koppla av. Hur mycket kul som än händer går det verkligen att få för mycket att det goda. Det går att dansa hela vägen in i väggen. Jag skulle vilja läsa om coola kvarter, nosa reda på de gröttigaste barerna och lyckas landa på någon sweet utkikspunkt i solnedgången. Men vet ni? Det får vara för den här gången. Utan förväntningar går det inte att bli besviken. Att planera en resa…